Category: Contemporary socio-onomastics

Generativ AI og navnekonnotationer

af Birgit Eggert

For et par uger siden fik jeg et tip fra en kollega om en artikel i The Economist om brug af chatbot til viden om fornavnes konnotationer. Artikel hedder How to pick a baby name og er en ”subscribers only”-klumme i serien Plot Twist. A weekly conversation about culture fra den 22. marts 2025. Forfatteren, som er journalist og hedder Sondre Ulvund Solstad, beskriver hvordan han brugte CharGPT til afsøgning af konnotationer i forbindelse med valget af fornavn til sin nyfødte datter. Han går ikke i detaljer om søgningerne og nævner ikke datterens navn, men skriver at kombinationen af hans data-tilgang og hans kones mere intuitive tilgang gjorde at de fandt frem til et rigtig godt navn.

Jeg synes det lød interessant, og satte mig for at lave en lille undersøgelse af hvad man kunne finde frem om fornavnes konnotationer ved søgninger på tidens mest hyppige babynavne i Danmark. Jeg har brugt Microsoft Copilot Enterprise som er påbudt som generativ AI-værktøj på Københavns Universitet hvor jeg er ansat.

Pigenavnet Emma

Emma har været et meget populært pigenavn i Danmark gennem gennem flere årtier fra 1990’erne og frem, og det er stadig et populært pigenavn, hvilket fremgår af Danmarks Statistiks årlige oversigter over navne til nyfødte.
Navnet Emma har sin oprindelse som en kortform til germanske navne som Ermgard, Ermhild og andre navne som er sammensat med Erm– som første sammensætningsled.

Vi ved altså på forhånd at Emma er et pigenavn, der er udbredt bland kvinder på ca. 30 og yngre, og vi ved at det har sin oprindelse i germanske pigenavne. Men hvilke associationer giver navnet? Det har jeg spurgt om på Copilot Enterprise.

Prompt 1: Hvilke konnotationer er der til fornavnet Emma i Danmark?

Copilot: Navnet Emma er meget populært i Danmark og har flere positive konnotationer. Det stammer fra det germanske ord “ermen” eller “irmin”, som betyder “stor” eller “mægtig” (1) (2). Navnet er kendt for at være klassisk og feminint, og det er let at udtale og stave (2). Emma er også forbundet med styrke og selvsikkerhed (2). Det er et navn, der ofte associeres med intelligens og kreativitet, og det har en vis charme og åbenhed (2). Derudover er Emma navnet på en af hovedpersonerne i Jane Austens roman “Emma”, hvilket tilføjer en litterær og kulturel dimension til navnet (2).
[Copilots angivne kilder er: Opslag om Emma på navneguiden.dk (1) og opslag om Emma på navnebetydning.com (2)]

Det ser ud til at Copilot har fint styr på navnets oprindelse, men giver mest subjektive konnotationer om navnebæreres egenskaber og kun lidt om selve navnet som for eksempel udtale, og at det er ”klassisk” (hvad der så end menes med det). Der er til gengæld ikke meget information om mere objektive konnotationer som for eksempel køn og alder, kun at det er ”feminint”. Det spurgte jeg derfor ind til i den næste prompt.

Promt 2: Hvilken alder, køn og etnicitet har den typiske navnebærer af Emma?

Copilot: Navnet Emma er meget populært blandt piger og kvinder i Danmark. Det er især udbredt blandt yngre generationer, og mange piger født i de seneste årtier bærer dette navn (1) (2). Med hensyn til etnicitet er Emma et navn, der bruges bredt på tværs af forskellige etniske grupper i Danmark. Det er et internationalt navn, der er let at udtale og stave, hvilket gør det populært blandt både danske og udenlandske familier (2).
[Copilots angivne kilder er: en artikel på fagligsenior.dk om navne og alder (1) og Danmarks Statistiks ”Hvor mange hedder…?” (2)]

Det gav et mere klart svar, men det er bekymrende at Danmarks Statistisk ”Hvor mange hedder…?” angives som kilde til oplysningerne om navnets brug hos forskellige etniske gruppe, for det kan man overhovedet ikke få oplysninger om på den side. Der er kun tal for den samlede befolkning i Danmark.

Herefter foreslog Copilot selv spørgsmålet ”Er der regionale forskelle i brugen af Emma?”, og svaret ser egentlig ret tilforladeligt ud:

Promt 3: Er der regionale forskelle i brugen af Emma?

Copilot: Navnet Emma er populært i hele Danmark, men der kan være små regionale forskelle i, hvor ofte det bruges. Generelt set er Emma et navn, der er bredt accepteret og anvendt på tværs af landet (1) (2). I større byer som København og Aarhus kan navnet være lidt mere udbredt, da det ofte er populært i urbane områder, hvor internationale navne og trends hurtigt vinder indpas (1). På landet og i mindre byer kan der være en tendens til at vælge mere traditionelle danske navne, men Emma er stadig et navn, der er kendt og brugt overalt (2).
[Copilots angivne kilder er: En kort pdf om regionale forskelle i sundhedsvæsenet (1) og en pdf om regionernes adgang til kræftmedicin (2)]

Det er meget muligt at Copilot har ret, men de kilder der angives, omhandler overhovedet ikke navne eller navnebrug, kun regionale forskelle i det danske sundhedsvæsen. Så hvor oplysningerne faktisk kommer fra, er uvist. Der findes en smule information om navnes regionale variation i en excelfil nederst på Danmarks Statistiks side Navne til nyfødte, men den indeholder kun tal for én årgang. Derudover kan man mig bekendt kun hente information om regional variation gennem CPR som Copilot (forhåbentlig) ikke har adgang til.

Pigenavnet Louise

For også at få viden om et navn som var populært for noget længere tid siden, har jeg valgt også at undersøge pigenavnet Louise som var det populæreste fornavn til piger født i 1985 ifølge Danmarks Stitstiks topliste over piger født det år.

Navnet Louise har sin oprindelse som en kvindelig dannelse til mandsnavnet Louis som er en fransk form af det germanske mandsnavn Ludvig.

For at få en ensartet undersøgelse har jeg brugt de samme prompts som ovenfor ved Emma.

Prompt 1: Hvilke konnotationer er der til fornavnet Louise i Danmark?

Navnet Louise har flere positive konnotationer i Danmark. Det stammer fra det franske navn Louis, som igen har rødder i det tyske navn Ludwig, der betyder “berømt kriger” (1) (2). Louise er et klassisk og tidløst navn, der har været populært i mange århundreder (2). Det er kendt for at være feminint og elegant, og det bærer en vis styrke og selvstændighed (1). Navnet er også forbundet med intelligens og kreativitet, og mange med navnet Louise er kendt for deres analytiske evner og kunstneriske sans (1). Der er også mange berømte personer med navnet Louise, hvilket tilføjer en kulturel og historisk dimension til navnet. For eksempel var Prinsesse Louise af Hessen-Kassel en bemærkelsesværdig figur i dansk historie (2).
[Copilots anførte kilder er: Opslag om pigenavnet Louise på navnebetydning.com (1) og et opslag om navnet på livstider.dk (2)]

Igen er oprindelsen fint gengivet i overensstemmelse med den almindeligt gældende videnskabelige tolkning, men også her er det mest subjektive, positive konnotationer ved navnebærerne som er angivet. Og igen er der ikke mange mere objektive konnotationer, kun indirekte i at det er ”feminint”.

Prompt 2: Hvilken alder, køn og etnicitet har den typiske navnebærer af Louise?

Copilot: Navnet Louise er mest almindeligt blandt kvinder i Danmark (1). Det er et klassisk navn, der har været populært i mange generationer, og det bæres af kvinder i alle aldre (2). Dog er det særligt udbredt blandt kvinder født i 1980’erne og 1990’erne (2). Med hensyn til etnicitet er Louise et navn, der bruges bredt på tværs af forskellige etniske grupper i Danmark. Det er et internationalt navn, der er let at udtale og stave, hvilket gør det populært blandt både danske og udenlandske familier (2).
[Copilots angivne kilder er: Danmarks Statistiks ”Hvor mange hedder…?” (1) og en artikel på fagligsenior.dk Dit navn afslører din alder (2)]

Vi får altså nu at vide at Louise er mest almindeligt blandt kvinder, men det er slet ikke godkendt som drengenavn i Danmark (Godkendte fornavne pr. 23. april 2025), så i forhold til dansk navnelovgivning er det entydigt en pigenavn, men det vil Copilot altså ikke sige direkte. Oplysninger om etnisk variation er meget muligt rigtige, men igen er der angivet en kilde som INGEN oplysninger har om dette.

Prompt 3: Er der regionale forskelle i brugen af Louise?

Copilot: Navnet Louise er populært i hele Danmark, men der kan være små regionale forskelle i, hvor ofte det bruges. Generelt set er Louise et navn, der er bredt accepteret og anvendt på tværs af landet (1) (2). I større byer som København og Aarhus kan navnet være lidt mere udbredt, da det ofte er populært i urbane områder, hvor internationale navne og trends hurtigt vinder indpas (1). På landet og i mindre byer kan der være en tendens til at vælge mere traditionelle danske navne, men Louise er stadig et navn, der er kendt og brugt overalt (2).
[Copilots angivne kilder er: opslaget om pigenavnet Louise på navnebetydning.com (1) og et opslag om navnet på livstider.dk (2)]

Svaret her minder mistænkeligt meget om det vi så ovenfor ved Emma, og er nok af en mere generel karakter end det egentlig fremgår at chatbotten.

Karen og Maren

De to navne, Emma og Louise, som er undersøgt ovenfor, fremstår med meget positive konnotationer. Dette sammenholdt med chatbottens generelle tendens til ikke at ville vække anstød (sådan opfatter jeg den) gjorde mig mistænksom over om den eventuelt springer mere negative konnotationer over. Derfor undersøgt jeg med prompt 1 to navne som jeg ved også har negative konnotationer i Danmark.

Pigenavnene Karen og Maren har begge en lang tradition i Danmark hvor de har været udbredte siden middelalderen. Karen har imidlertid i de senere år fået samme betydning i dansk som i amerikansk hvor det bruges om en hvid midaldrende kvinde som brokker sig unødvendigt meget. Og Maren fik allerede i løbet af 1800-tallet konnotationer som at være gammeldag og umoderne og har nok fortsat dette præg.

Karen

Prompt 1: Hvilke konnotationer er der til fornavnet Karen i Danmark?

Copilot: Navnet Karen har flere konnotationer i Danmark, både positive og negative. Oprindeligt stammer navnet fra det græske ord “katharos,” som betyder “ren” (1) (2). Det har været brugt i Danmark siden 1500-tallet og var særligt populært blandt bønder indtil 1940’erne (2).
Positive konnotationer:
– Historisk og kulturelt betydningsfuldt: Karen er et klassisk navn, der har været brugt i mange generationer. Det er forbundet med styrke og selvstændighed (1).
– Kendte personer: Forfatteren Karen Blixen er en af de mest kendte personer med dette navn, hvilket tilføjer en litterær og kulturel dimension (1).
Negative konnotationer:
– Moderne stereotype: I nyere tid er navnet Karen blevet brugt som et pejorativt udtryk for en hvid, privilegeret kvinde, der udviser en overdreven rettighedsbevidsthed og aggressiv adfærd (3). Dette har påvirket navnets opfattelse negativt.
[Copilots angivne kilder: opslag om Karen på navnebetydning.com (1), opslag om Karen på navnestatistik.dk (2) og opslag om Karen på livstider.dk (3)

Maren

Prompt 1: Hvilke konnotationer er der til fornavnet Maren i Danmark?

Copilot: Navnet Maren har flere interessante konnotationer i Danmark. Det stammer fra det oldnordiske navn “Mær,” som betyder “havfrue” eller “havets pige” (1).
Positive konnotationer:
– Historisk og kulturelt betydningsfuldt: Maren var et meget populært navn i 1800-tallet og begyndelsen af 1900-tallet (1). Det er et klassisk og tidløst navn, der har en smuk betydning og en lang historie.
– Kendte personer: Der er mange kendte personer med navnet Maren, hvilket tilføjer en kulturel dimension til navnet (1).
Negative konnotationer:
– Gammeldags opfattelse: Navnet Maren kan opfattes som lidt gammeldags og mindre moderne sammenlignet med andre navne (1).
– Stereotyper: Udtryk som “Maren i kæret” har været brugt som en betegnelse for den laveste fællesnævner, hvilket kan give navnet en negativ klang (2).
[Copilots angivne kilder: opslag om Maren på navnebetydning.com (1) og min egen artikel om Maren på sprogmuseet.dk]

Vi kan se af de to svar fra Copilot at den faktisk er villig til at komme med negative konnotationer. Til gengæld er det tydeligt at man ikke skal tro alt for meget på dens udsagn. I hvert fald er den angivne oprindelse af Maren forkert, det er en dansk form af det latinske Marina som betyder ’hav’, og det har intet at gøre med nordisk ordstof.

Min konklusion må være at man kan nok godt bruge Copilot Enterprise til information om mere overordnede konnotationer af fornavne, men det ser ud til at meget af dens viden er af generel karakter, og den synes ukritisk i sin anvendelse af kilder.

Var går gränsen mellan det ena och det andra namnet?

Exemplet Sara/Zahrah

av Märit Frändén

Ett nytt svenskt förnamnslexikon är på väg, hurra! Min kollega Katharina Leibring har uppdaterat och reviderat Eva Bryllas Förnamn i Sverige, vars första upplaga kom 2004. På drygt 20 år är det mycket som har förändrats, inte minst har vi fått ett rikt tillskott av nya namn, dels i form av nybildningar, dels i form av importerade eller invandrade namn. Med en stor bredd av namn, alternativa stavningar och variantformer får man anledning att fundera över den intressanta frågan om vad som är ett namn, vad som är en dekorativ stavning, vad som är en variantform och inte minst var gränsen går mellan det ena och det andra namnet. Eftersom jag i en kollegial roll har läst Katharinas manus, har dessa funderingar spillt över även på mig – här kommer ett exempel …

Sara är vid första anblicken ett välbekant och okomplicerat namn. Det är bibliskt och har lång tradition i Sverige; det första belägget är från 1464. Det finns flera väletablerade stavningsvarianter, till exempel Sarah som i Sarah Sjöström, Zara som i Zara Larsson och Zarah som i Zarah Leander.

Det finns också ett arabiskt namn, latiniserat Zahra eller Zahrah, som betyder ’blomma’ eller, överfört från ett arabiskt idiom, ’något som gör livet vackert’. Muhammed hade en dotter som hette Fatimah al-Zahra, alltså ungefär ’Fatima den blomstrande’.

Ett annat arabiskt namn är Sahrah eller Sahra, med betydelser som handlar om att vara uppe om natten och vaka över ett barn eller någon som är sjuk. På arabiska är s och z olika saker, precis som p och b på svenska. Men eftersom Sara och Zara i Sverige uppfattas som samma namn med olika stavning, så kan nog även Sahra och Zahra uppfattas så.

Förutom att skriva z i stället för s kan dekorativ stavning innebära bruket av ett stumt h. Traditionellt används det i vissa givna sammanhang, som t.ex. Dahl, men i modern tid kan ett stumt h placeras nästan var som helst där det uppfattas se snyggt eller originellt ut. Därför är det fullt tänkbart att Sahra förekommer även som en variantstavning av det bibliska Sara.

För den som vill ge sin dotter ett arabiskt namn som passar bra i Sverige, kan Sahra eller Zahra vara en möjlighet. Men för att göra namnet mer lättanvänt här, väljer man kanske att utelämna h:et. Och vips blir Sahra och Zahra till Sara och Zara. Ett annat val kan vara det arabiska namnet Zarra, som betyder ’besökare’ eller ’pilgrim’, och som också har variantformen Zarah – alltså identisk med Zarah Leanders stavning.

Med alla dessa varianter blir gränsen mellan Sara, Sahra, Zara, Zahra och Zarah plötsligt inte så lätt att dra. Ett exempel ur verkligheten är att det på Wikipedias svenska sida om namnet Sara tas upp även namnbärare som heter Sahra och Zahra. Det visar att de arabiska namnen Sahra och Zahra verkligen kan uppfattas som stavningsvarianter av Sara.

Låt mig avsluta med mitt favoritcitat ur Roland Otterbjörks klassiska Svenska förnamn (1979 s. 62): ”Det är utan tvivel en stor tillgång för ett språk att äga ett rikt förråd av namn i livligt bruk”. Det kanske inte var Zahra och Sahrah Otterbjörk tänkte på, men onomastisk mångfald gör onekligen livet roligare!

Litteratur:

Dopnamn som spegel av namngivarens identitet

av Kaj Borg

Förnamn och identitet

Man är vad man heter, sägs det. Att det ligger en sanning i detta talesätt har den socioonomastiska forskningen redan bevisat (t.ex. Aldrin 2011, Hagström 2006). När vi träffar nya människor bedömer vi dem inte bara efter deras beteende och utseende, utan vi drar också slutsatser av de namn de bär.

Utifrån namnet på en person som vi ännu inte känner gör vi – medvetet eller omedvetet – antaganden om namnbärarens sociala, språkliga och kulturella bakgrund och tilldelar hen en viss identitet eller åtminstone vissa identitetsdrag. I vilken grad dessa förmodade identitetsrelaterade element överensstämmer med den identitet som namnbäraren själv anser sig ha, kommer vi underfund med först så småningom vid en närmare bekantskap.

Lika mycket, om inte mer, berättar t.ex. det förstgivna förnamnet eller dopnamnet på ett barn om de personer – i regel föräldrarna – som valt namnet, än om själva det namngivna barnet. Vid val av förnamn tillskriver föräldrarna sitt barn en viss individuell och kollektiv identitet med utgångspunkt i sina egna värderingar.

Genom namnval ger de å ena sidan uttryck åt sina förhoppningar om hurdan person barnet ska utvecklas till eller senare uppfattas av andra, å andra sidan försöker de fästa barnet i ett önskat socialt nätverk (Alford 1988, Borg 2016). I och med att denna tilldelade identitet i hög grad har sin upprinnelse i namngivarnas värderingar kan den med fördel användas till karakterisering av dem som personer. Man är vad man kallar sitt barn, så att säga.

En grupp studerande som namngivare åt fiktiva barn

Att dopnamn ger en inblick i namngivares tankevärldar använde jag som utgångspunkt i en halvseriös namnstudie med pedagogiska mål. Som informanter valde jag ett tjugotal finskspråkiga förstaårsstudenter i nordiska språk vid Åbo universitet. I samband med en lektion gav jag dem uppgiften att välja förnamn åt sina fiktiva nyfödda barn och också motivera sina namnval.

Syftet med mitt experiment var att illustrera för studenterna att även egennamn är informationsbärande språkliga uttryck och visa hur de namn de valde karakteriserade dem som namngivare. Med andra ord rörde det sig om ett tillämpat och studentanpassat experiment med namn och namngivning.

Det föreslogs sammanlagt 47 olika namnformer, varav 30 var kvinnonamn (kn.) och 17 mansnamn (mn.). Namnen var följande:

  • Kn.: Aava, Alma, Amalia, Amelia, Astrid, Ava, Emelie, Emilia, Ester, Flora, Hanna, Ingegerd, Jade, Jasmin, Julia, Kanerva, Kide, Kielo, Maria, Minea, Oona, Pihla, Ruusu, Sade, Sari, Seija, Stella, Valma, Vanamo, Vaula
  • Mn.: Aaron, Daniel, Eerik, Elias, Eric, Erik, Jasper, Julius, Leo, Lukas, Oliver, Otava, Sampo, Sisu, Sumu, Valo, Veli

Motiveringarna och beskrivningarna av förnamnen kunde kategoriseras utifrån de motivfält de representerade. Kategorierna, som alltså bygger på studenternas uppfattningar om namnens karaktär, blev följande (antal omnämnanden inom parentes): estetik (21), finskhet (11), natur (11), familj och släkt (6) och bibeln (2). Några namnförslag saknade motivering. Kategorierna överlappar delvis varandra eftersom ett och samma namn kunde karakteriseras på flera olika sätt.

Det är inte förvånande att namnets estetik avgjorde valet. Intressant är dock att studerandena verkar ha haft en ganska bra känsla för trendiga förnamn: 55 % (26/47) av de föreslagna namnformerna är nämligen enligt Namntjänsten (DVV) namn som för tillfället håller på att öka sin procentuella andel i Finland: kn. Aava, Alma, Amalia, Amelia, Astrid, Ava, Emelie, Ester, Flora, Kanerva, Kielo, Pihla, Ruusu, Stella, Vanamo, Vaula; mn. Eerik, Eric, Erik, Jasper, Leo, Oliver, Otava, Sumu, Valo.

Namn som ansågs lämpliga tack vare sin finska prägel var t.ex. kn. Valma och Vanamo samt mn. Sampo och Sisu. Natur nämndes relativt ofta som motiv till namnvalet (t.ex. kn. Flora, Kanerva ’ljung’, Kielo ’liljekonvalj’; mn. Sumu ’dimma’, Valo ’ljus’, Vanamo ’linnea’). Förnamn som hämtats ur familjekretsen är t.ex. kn. Ingegerd och mn. Aaron. Namnen med anknytning till bibeln var två, mn. Daniel och kn. Ester.

Identiteter förmedlade av dopnamn

De namn som studenterna valde som potentiella förnamn åt sina fiktiva barn kunde alltså föras till fem motivfält. Dessa motivfält återspeglar värderingar som kan betraktas som identitetsskapande hos studenterna.

På gruppnivå och något förenklat kan man konstatera att studenterna profilerade sig identitetsmässigt som mycket trendmedvetna, rätt finsksinnade, naturälskande och relativt familjeorienterade individer. Överraskande var exempelvis att den angloamerikanska populärkulturen inte tycks framstå som en identitetsskapande faktor hos den valda gruppen akademiska studenter i 20-årsåldern – åtminstone inte i namngivningssammanhang.

Litteratur

Luna, Elsa och Alfred – barn eller hundar?

av Leila Mattfolk

Strax före nyår flyttade Billy in hos min brorsdotter. Han var lite tillbakadragen och försiktig, men visade sig vara nyfiken, snäll och vänlig och blev snabbt en del av familjen. Han var mörk och stilig, om än lite klumpig, precis som en åtta veckors labradorvalp ska vara. Sitt namn delar han i januari 2025 med 3399 män i Sverige.

Namnet har inte varit lika populärt i grannländerna, men bärs av 220 män i Danmark, 164 män i Norge, omkring 110 män i Finland och därtill av ett 20-tal kvinnor runtom i de fyra länderna. Något toppnamn för nyfödda är Billy inte i något av länderna, även om det i Sverige finns 47 pojkar som är födda 2023 som bär namnet. Enligt brorsdotterns uppgift är valpen uppkallad efter den ena brodern i SVT:s humorserie Leif & Billy.

Valpen Billy. Foto: Ellen Mattfolk.

Att som hund bära ett namn som är vanligt också för människor är Billy dock inte ensam om. I vårt flerfamiljshus i Uppsala bor sju hundar. Alla utom en har ett namn som lika gärna kunde bäras av en människa. Den äldsta hunden i huset har nyligen till och med fått en namne, när en pojke under julhelgen föddes hos en familj ett par trappor högre upp.

Namn som testas på djur

Att husdjur och människor delar på namnförrådet är inget nytt, och det blir allt vanligare. De gamla hundnamnen Karo, Fido, Lufsen och Sessan befinner sig långt ner på frekvenslistorna.

Katharina Leibring (2015) konstaterar att namn ofta verkar testas först på djur innan de börjar ges till barn. Detta gäller i synnerhet de äldre generationers namn som efter 80−100 år åter kommer i bruk, men också nya namn som kommer in i namnskicket.

Av min hunds hundkompisar att döma är till exempel Göte, Astor, Nisse och George namn som snart kan förväntas klättra på babynamnslistorna, medan Bruno och Gösta redan förekommer som namn på en del unga pojkar. Av någon anledning har honhundarna i bekantskapskretsen oftare namn som redan är frekventa på babynamnslistorna, till exempel Astrid, Elsa, Ella, Freja och Ines. Några honhundar med namn som Birgit, Berit och Margit som var vanliga på 1930- och 40-talen har vi ännu inte träffat.

I ett inlägg i denna blogg har Leibring (2023) sett på namn på nyfödda barn respektive kattungar födda år 2022. Hon ser en ökad överensstämmelse mellan namnen på barnen och på kattungarna i jämförelse med en studie 10 år tidigare, och skriver bland annat att ”människobarn och djurbarn tycks namnges i symbios”.

Hundnamn i Norden

Men hur ser det ut i ett nordiskt perspektiv? I dagarna har ny djurnamnsstatistik publicerats, och nu finns statistik att tillgå på nätet för 2024. Jag väljer här att se på toppnamnen på hundar i Finland, Sverige, Norge och Danmark, och jämför med de namn som nyfödda fick i respektive land år 2023. Eftersom syftet är att jämföra de namn som gavs barn med de som hundar fått har jag här valt att bortse från finlandssvenskt material även om det skulle vara intressant – ägarnas modersmål är dock inte en uppgift som finns tillgänglig.

Materialet för Sverige, Danmark och Norge har jag hämtat från försäkringsbolaget Agrias förteckningar på de valpar som det tecknats försäkringar för under 2024 och som finns tillgängliga på nätet. Agria finns i alla fyra länderna, men på bolagets finska webbplats finns bara en förteckning över populära hundnamn, inte namn på de valpar som försäkrades under 2024. En lista på valpnamn från 2024 finns däremot på Finska kennelförbundets webbplats. Skillnaden mellan listorna är att Agrias listor även innehåller namn på blandrashundar medan dessa saknas på Finska kennelförbundets lista. Hur många valpar som ingår i respektive material framgår dessvärre inte.

Den finska listan är inte indelad efter hon- och hanhundar som Agrias listor är, utan namnen ges blandat i fallande frekvens. Djurnamn används inte sällan könsöverskridande, så för de finska namnens del är det svårt att veta exakt om de namnger tikar eller hanhundar. Jag har i tabellerna nedan utgått ifrån hur namnen i huvudsak verkar användas av hundägare på nätet eller hur de används när de namnger människor.

Materialet kan studeras ur ett flertal synvinklar. Låt oss börja med att se på en jämförelse mellan länderna i relation till de hundnamn som gavs.

Tikar, valpar 2024:
Hanhundar, valpar 2024:

Bland namnen på tikvalpar är det ett namn som dominerar, och det är Luna. Det är det mest populära i såväl Norge och Sverige som Finland, och kommer på andra plats efter Molly bland de danska valparna. Det är inte bara i Norden som Luna är populärt, utan hundsajter på webben vittnar om att det också ligger högt, och i många fall högst, på listorna i såväl USA och Storbritannien som Tyskland. Luna har förmodligen fått skjuts in på namnlistorna via karaktären Luna Lovegood i Harry Potter-böckerna.

Ett annat populärt valpnamn i alla fyra länder under 2024 var Nala som låg på tio-i-topplistorna i Norge, Sverige och Finland, men strax utanför, på elfte plats, i Danmark. Namnet Nala har också sitt ursprung i populärkulturen, nämligen som lejoninnan i Lejonkungen.

Som framgår av tabellen ovan finns det inga andra namn bland de mest frekventa som förekommer i hela Norden. Norge, Danmark och Sverige delar därtill på Bella och Molly. Förmodligen kan man också tolka Elli i Finland och Ellie i Danmark och Norge som samma namn. Tydligt är likväl att tiknamnen i alla fyra länder är tvåstaviga och att alla namn utom Doris slutar på vokal.

Samma samstämmighet länderna emellan finns inte när det gäller namnen på hanhundar. Bland de tio vanligaste namnen finns inget namn som förekommer i alla fyra länder. Milo är det mest vanliga namnet i Norge, och det näst vanligaste i Danmark och Sverige, där de vanligaste namnen är Eddie respektive Bosse.

I övrigt är Max på tio-i-topp-listan i Norge och Sverige (och på 13:e plats i Danmark), liksom Enzo. Balder är vanligt i Norge och Danmark, Charlie i Sverige och Danmark, och Bruno i Sverige och Finland. Leo som är näst vanligast i Norge finns också på tolfte plats på den finska listan.

Namnen på hanhundar är inte lika enkla att gissa ursprunget till. Möjligen kan hunden Milo i filmen The Mask ha bidragit till på Milos popularitet. Även Bamse och Simba (Lejonkungen) har sitt ursprung i populärkulturen. Även namnen på hanhundar är i huvudsak tvåstaviga. Några slutar på konsonant (Balder, Max, Felix, Ludvig), men de flesta på vokal, i huvudsak på –o.

Hundnamn eller babynamn?

Låt oss då jämföra de namn som 2024 års valpar fick med dem som gavs de barn som föddes år 2023. I tabellerna nedan är de namn som finns bland de tio vanligaste som både babynamn och valpnamn markerade med mörkgrå färg. De ljusgrå rutorna markerar i tillägg namn som finns på platserna 11–20 bland babynamnen respektive valpnamnen (t.ex. finns namnet Ella på plats 19 bland tikar i Norge).

Av tabellerna framgår tydligt att det är flickorna som i högre grad delar namnförråd med hundarna, något som Katharina Leibring har påpekat i flera studier (se bl.a. Leibring 2015, 2023).

I Danmark finns Luna och Karla på 10-i-topplistan både för flickor födda 2023 och valpar födda 2024, medan Elsa är frekvent på svenska flickor och valpar. Andra namn som är relativt frekventa på bägge listorna är som framgår Ella och Alma i Norge, Frida, Ella och Alma i Danmark, Maja, Selma och Freja i Sverige och Kerttu och Hilla i Finland.

Pojkarna delade som sagt inte namn med valparna i lika hög grad. Det är endast på de danska listorna som det finns ett gemensamt namn på tio-i-topplistorna, nämligen Alfred. Därtill finns Hugo rätt högt på båda listorna i Danmark, Sverige och Finland, Otto i Danmark och Leo i Finland. I Norge däremot finns det inget namn på 20-i-topplistan som är gemensamt för nyfödda pojkar 2023 och valpar födda 2024.

Överlag pekar det begränsade material jag här har analyserat på att man i Finland och Norge gör en något större skillnad på hundnamn och babynamn, medan man i Sverige och i synnerhet i Danmark kan se samma namn i bruk på både nyfödda tvåbeningar och fyrbeningar.

Söker man i förteckningarna med hela befolkningens namn finns samtliga namn på hundarnas tio-i-topp-listor också som personnamn i respektive land, förutom det finska Nuppi. Här ska dock poängteras att detta gäller befolkningen i stort, inte bara namn på nyfödda, och att vissa namn har mycket få bärare.

Det finns en del namn i materialet som bekräftar det som Leibring (2015) vittnade om, dvs. att nya eller ovanliga namn först prövas på djuren. Zelda och Ozzy är exempel på sådana bland de svenska hundnamnen. Bägge namnen var frekventa som husdjursnamn i Sverige redan 2014, Ozzy som hundnamn och Zelda som kattnamn (Leibring 2015).

I en förteckning över tilltalsnamn i Sverige 2022 anges att det då fanns 731 flickor/kvinnor med Zelda som tilltalsnamn, med en medelålder på 8,7 år, medan medelåldern för de 190 pojkar/män som bar namnet Ozzy var 12,1 år. Detta tyder på att djuren hade varit först ut med att bära namnen i högre grad.

Doris torde vara ett exempel på ett äldre namn som först återkommer som djurnamn. Det var populärt i Sverige på 1920–30-talen, och har sedan under lång tid fått mycket få bärare tills en bit in på 00-talet. Nu får ett 60-tal svenska flickor per år Doris som tilltalsnamn, men det är (ännu) inte på topp-100-listan. Redan år 2013 fanns Doris dock på en tiondeplats bland tiknamnen i Sverige med då 1 910 bärare (Leibring 2014).

Fler exempel kunde man säkert hitta längre ner på frekvenslistorna. Det blir intressant att se om Birgit och Margit först möter oss på hundpromenaden eller på förskolan.

Litteratur

  • Leibring, Katharina, 2014: Från Trogen till Tyson. Hundnamn i Sverige i förändring. I: Från renhållningshjon till modeaccessoar: 10 000 år av relationer människa-hund i Sverige, red. av Anne-Sofie Gräslund, Ingvar Svanberg, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, 2014, s. 121–137.
  • Leibring, Katharina, 2015: Namn på sällskapsdjur – nya mönster och strukturer. I: Innovationer i namn och namnmönster. Handlingar från NORNA-symposiet i Halmstad 6–8 november 2013, red. av Emilia Aldrin & al. Uppsala: NORNA-förlaget. S. 134–152.
  • Leibring, Katharina, 2023. Namn på barn och kattungar, blogginlägg, 16 maj 2023, New trends in Nordic Socio-onomastics.

Källor:

Valpnamn:
Babynamn: