En namnforskares arbete i Coronans tid 2021

av Linnea Gustafsson

Alla har väl alltid mycket att göra, och inte har det blivit mindre under coronaperioden. Lärosätena har stängt ner och studenterna får inte träffa sina lärare. Den enda fördelen är att vi lärare är saknade av studenterna. Arbetet med att stötta dem har dock tilltagit. Det är inte lätt att vara vare sig student eller lärare i den tid vi lever i… Dessutom ska mitt lärosäte producera en ny forskningsstrategi som sträcker sig fram till 2030. Det skapar ganska mycket extraarbete och konflikter mellan olika ämnes­områden. Humöret är alltså – liksom hos många andra – ganska ljummet.

Vinterbild från Halmstad. Foto: Linnea Gustafsson.

Inte ens namnforskningen går på räls. Jag har hamnat i en till synes oändlig ström av svårbesvarade frågor, t.ex. är produktnamn namn, eller inte?Var går gränsen mellan företagsnamn och produktnamn? Efter mycket läsande och reflektion har jag kommit fram till att allt beror på. Redan här borde jag kanske ha backat och släppt min forskningsidé, men jag backar inte! Produktnamnen ska övervinnas och tämjas! Därför skulle jag vilja veta vad mottagarna, eller eventuella kunder, tycker om, känner till och uppfattar om produktnamn. Vad är det för skillnad på Volvo 945 och OPI Engage-meant to Be? Hur vet människor vilka produkter som döljer sig bakom namnen? Förutom för mig som namnforskare är detta naturligtvis något som alla företag med intention att sälja saker vill veta.

Kanske är lösningen på den splittrade tillvaron att istället lyfta blicken och se framåt. Coronatiden får ett slut, studenterna kommer tillbaka, och jag kommer att lösa produktnamnens gåta. En helt egen forskningsfråga är dock hur lång tid det kommer att ta innan jag är där.

Kommunens namn i kommunsloganer: i början av ett forskningsprojekt

av Terhi Ainiala

De flesta kommunerna i Finland har en kommunslogan som används för att marknadsföra en kommun. I bästa fall har sloganen en motiverad anknytning i kommunens strategi, samt lyckas framföra kommunens mission, förstärka dess image och minnesvärdhet. Många kommunsloganer är däremot intetsägande och gammalmodiga och till och med någonting att skratta åt.

Ungefär ett år sedan satt jag tillsammans med Paula Sjöblom och Ulla Hakala i ett mötesrum i Åbo universitet. Vi hade en idé att börja forska i kommunsloganer: vi tyckte att det fanns en bristande förståelse för sloganer som marknadsverktyg.  Vi skrev en forskningsplan och sände den till tre olika fonder. Och i början av sommaren 2020 fick vi glada nyheter: vi lyckades att få finansiering av Stiftelsen för kommunal utveckling för ett och ett halvt år. I vårt tvärvetenskapliga projekt vill vi ta reda på de lingvistiska val som utnyttjas i nuvarande kommunsloganer och utforska deras förmåga i att främja kommunens rykte och synlighet.  Vi har nyligen öppnat vår hemsida som för tillfället innehåller basinformation om projektet. Vi kommer att öppna bloggen snart. Vid sidan av oss tre forskare jobbar Milla Juhonen som projektforskare i projektet, och hon tar till exempel hand om det praktiska och uppdaterar hemsidan.

Ur onomastikens synpunkt är vi speciellt intresserade av sloganer som har sin utgångspunkt i kommunens namn. Vi kommer att analysera de olika sätt som kommunens namn kan fungera som en motivation i kommunsloganer. De preliminära resultaten visar att kommunens namn kan påverka sloganens utformning både fonologiskt, morfologiskt och semantiskt. Till exempel en finsk slogan Iissä on ideaa (”Det finns idé i Ii”) baserar sig på en allitteration. Föglös slogan Sundens och fjärdarnas ö kan å sin sida ha sin utgångspunkt åtminstone delvis i kommunens namn.

Som material använder vi både de nuvarande kommunsloganer och resultat av en enkät vi under hösten sände till kommunala tjänstemän. Vi fick ett omfattande och spännande material, som även visar att relativt många av de finska kommunerna har en slogan på finska, på svenska och då och då även på engelska. Självklart har samekommuner sina sloganer även på samiska. Vid sidan av den onomastiska analysen undersöker vi sloganer från marknadsföringens  perspektiv.

Sommarreflexion om färger och sminknamn

av Linnea Gustafson

Under semestern blir det ofta mer tid att tänka än under övriga året – även om det kanske borde vara tvärt om. Den här sommaren tänker jag mycket på färger, namn och smink. Hur namn­ges sminkprodukter? Hur hänger namnen ihop med färgerna och företagens övriga marknads­föring?

Sommar i Sverige. Foto: Linnea Gustafson.

Sminknamn är en så ny företeelse att nagellack och läppstift för ungefär tio år sedan bara bar nummer, medan de nu för tiden heter allt möjligt t.ex. Stronger than you Think, Five Star Chic, Intense. Eftersom det är marknadsföringsavdelningarna som namnger går det att sluta sig till att namngivningen är ett tillfälle att marknadsföra produkterna. Det här är rimligt då den berättelse som ett företag skapar om sig och sina produkter, och som inkluderar namn, är en del av varumärkesbyggandet.

Marknadsföringsstudier visar att det kan finnas en koppling mellan varumärkets identitet och mänskliga personlighetsdrag. Ju större överenstämmelsen är, eller uppfattas vara, mellan de karaktäristiska som beskriver varan och kunden, ju mer attraktivt framstår varumärket. Vissa varumärken tenderar t.ex. att uppfattas som antingen mer manliga eller kvinnliga, vilket har med såväl betydelsen som ljudbilden att göra. I det sminkmaterial som jag tänker på i sommar framträder två tydliga erbjudanden om en sådan här typ av identitet: den exotisk-lyxig-romantiska och den inhemsk-ekologisk-hållbara.

I grunden är sminknamn hämtade från en värld av skimmer, flärd, lyx och attraktion, eftersom detta ligger i själva varans karaktär. Namnen har ibland ett tydligt konsumentperspektiv och ”talar” till sin köpare, t.ex. Be Courageous, Follow your Dreams och Hello Beautiful, eller uttrycker en otydlighet om det är produkten eller konsumenten som beskrivs, t.ex. Fearless, Genius, Gold Digger, Modesty, Provocative och Sunseeker. Namnet kan indikera att konsumenten erbjuds allt från en magisk, romantisk sagovärld till en spännande och framgångsrik personlighet. Det är dock oklart om sminkprodukten skänker dessa egenskaper till sin bärare eller om produkten passar bäst för en bärare som redan besitter dem.

Sommar i Sverige. Foto: Linnea Gustafson.

Sminknamn som förmedlar en inhemsk-ekologisk-hållbar identitet består ofta av ett be­skrivande namn som fokuserar produkten snarare än kon­sumenten, och ambitionen tycks vara att namnet ska förmedla en så objektiv varudeklaration som möjligt. Det mest objektiva namnet är troligen ett färgnamn, t.ex. Mörkröd. Fokus vid namngivningen ligger på det inhemska, lokala och välkända som ger bibetydelser som kan uppfattas som stadiga, traditionella, välgjorda och hållbara. I många fall sammanfaller hållbarhetsperspektivet med språkvalet så att namn på svenska signalerar en större grad av hemvävt och kvalité. Det förekommer också ofta metaforer som går att koppla till det inhemska. Det rör sig om växter, bär, frukt, blommor osv. som växer i vårt land, t.ex. Hjortron, Ingrid Marie, Krusbär, Körsbär, Lingon, Nypon, Vinbär, Prästkrage och Vitsippa.

Detta är några av de tankar jag tänker i sommar. När jag har tänkt färdigt kommer det att gå att läsa om resultatet via den här hemsidan: https://www.norna.org/