NoSo 2022 – nytt nummer av tidskriften ute nu!

Missa inte årets nummer av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik – som innehåller sex spännande artiklar om namngivning och dess sociala betydelser, i både samtid och historisk tid! 

Flera av artiklarna berör hur namngivning av platser kan bidra till social positionering i det urbana rummet. Helle Lykke Nielsen, tillsammans med Maria Löfdahl, Tove Rosendal, Johan Järlehed och Tommaso Milani, analyserar hur moskéer i Göteborg använder namn och språkval som strategier för att positionera sig både inom religionen och i förhållande till det omgivande svenska majoritetssamhället. Daniel Duncan bidrar till den växande forskningen om hur namngivningen av nybyggda områden skapar ett onomastiskt kapital som både positionerar och säljer platsen. Med utgångspunkt i ett konkret exempel från Missouri, USA, föreslår han ett konkret metodologiskt analysverktyg i flera steg. Terhi Ainiala, Paula Sjöblom och Ulla Hakala undersöker hur finska kommuner positionerar sig genom kommunsloganer och vilken språklig och retorisk roll kommunens namn får i detta sammanhang.

Andra artiklar i volymen fokuserar istället på hur namngivning av människor bidrar till social positionering och identitetsskapande. Linnea Gustafsson studerar hur praktiken att använda flera förnamn (det så kallade flernamnssystemet) växte fram i Skellefteå i norra Sverige under 1700- och 1800-talen, först som en social markör för den övre medelklassen (borgerskapet) – och framför allt dess kvinnor – för att sedan spridas till andra sociala grupper. Även Sofia Kotilainen analyserar personnamnsval, men med fokus på 2000-talet och två europeiska kungahus där hon visar hur namnvalen balanserar mellan upprätthållande av tradition och vilja till förändring, varvid hon också introducerar det nya begreppet onomastisk litteracitet. I Lennart Rymans artikel färdas läsaren till medeltiden och får inblickar i omtalsskicket för kvinnor i Stockholms stadsböcker, där författaren argumenterar för att bruket av binamn markerar en marginaliserad position i samhället, oavsett om binamnets semantik är nedsättande eller inte.

Har du själv socioonomastisk forskning på gång och funderar på att publicera i NoSo? Kontakta redaktionen för information om nästa datum för inskick! 

Namnet Lummennes olika skikt

Lummenne: mitt älsklingsnamn med en samisk historia, ett namn med en folketymologisk tolkning och till och med ett namn med kommersiell dimension. Ett ortnamn kan ha många berättelser.

av Terhi Ainiala

Min styrkeplats är vår sommarstuga vid Lummenne sjön i Mellersta Finland. Eller egentligen är det inte en sommarstuga; vi besöker ju stugan året runt. Det är en enkel stuga, och jag saknar inte ens moderna bekvämligheter. Det viktigaste är lugnet och landskapet.

På stranden av sjön Lummenne. Bild: Jan Ruusuvuori.

En samisk bakgrund

Samtidigt är namnet Lummenne mitt älskningsnamn. Lummenne är ett spännande namn med olika skikt och möjliga tolkningar. Namnets ursprung ligger i samiska och namnet innehåller en vattendragsterm luoppal, som betyder en liten tjärn (eg. utvidgning av en bäck eller älv). Namnet är en av de åtskilliga ortnamn i Södra och Mellersta Finland som påminner oss av samebefolkningens långvariga vistelse.

En liten observation om namnets ändelse här emellan. I namnet ingår suffixen –nne, som även finns i namnet av den näststörsta sjön i Finland, nämligen Päijänne. Densamma suffixen är i bruk i några ord (t.ex. harjanne ’åsrygg’) i finskan.

En folketymologisk tolkning

Namnet Lummenne har även en folketymologisk tolkning. I finska språket ordet lumme betyder näckros. Därför har många antagit att namnet berättar om att det finns näckrosor i sjön. Och det är ju en ganska naturlig förklaring: det faktiskt finns näckrosor i Lummenne, såsom i många andra sjöar. Men namnet har alltså ingenting med sjöns växtlighet att göra.

En kommersiell dimension

Slutligen kan vi hitta även en kommersiell dimension i namnet Lummenne. Nämligen företaget Lumene i kosmetiksbranschen samt företagets mest kända varumärke Lumene har fått sina namn efter sjön Lummenne. Det var år 1970 som företaget lanserade kosmetikaserien Lumene. Enligt historien blev företagets direktörer förtjusta i Lummenne sjön med klart vatten och även i namnet. Verkställande direktören hade dock glömt att det ingick två bokstäver n i namnet.  Efter det tog reklambyrån ytterligare den andra bokstaven m bort från namnet. Så fick namnet Lumene alltså sin början. Jag antar att namnets likhet med finskans ord lumi ’snö’ var här inte till skada. Kosmetikaserien förknippas ju starkt med nordiska och naturliga skönheten.

Namnens roll i entreprenörsdriven placebranding

av Maria Löfdahl

Strax söder om Göteborg har ett nytt område vuxit upp. Projektet leds av en grupp entreprenörer och området kallas Nya Hovås.

Under 1980-talet introducerade David Harvey begreppet entreprenörsurbanism. Grundtanken är att beslutsfattare, för att parera den ekonomiska kris som uppkom under 1970-talet, kommit att bli allt mer entreprenörsdrivna i sitt agerande för att placera städer på kartan. En bärande tanke är att platser är i konkurrens med varandra varvid imageskapande åtgärder förväntas attrahera nya invånare som i sin tur ger positiva ekonomiska effekter till området.

Bostadsområdet Nya Hovås är uppbyggt kring ett kommersiellt centrum. Detta centrum är noga planerat, både vad gäller utbud och arkitektur. För att få lov att öppna en verksamhet här måste affärsidén godkännas av entreprenörsgruppen. Här är inga stora kedjor välkomna, istället uppmuntrar man s.k. sällanköpsbutiker med exklusivt utbud att söka sig till Nya Hovås. Entreprenörerna har synpunkter inte bara på affärsinriktning utan även på verksamhetens namn och de kommersiella skyltarnas utformning.

Entreprenörsgruppen har alltså identifierat den makt namnen har i kommersiella sammanhang. Det nya området har vuxit upp en bit söder om det gamla anrika området Hovås. Hovås är ett gammalt välbärgat villaområde som är välkänt i göteborgarnas medvetande. Det PR-företag som fick i uppgift att välja namn på det nya området tog fram ett flertal förslag varav många anglicismer. Till slut fastnade man ändå för förslaget Nya Hovås, med motiveringen att det knyter an till den ”lyx och flärd” namnet Hovås förknippas med. Detta namn godkändes dock inte av Göteborgs stads namnberedning med motiveringen att det inte finns något namn Gamla Hovås att koppla det nya namnet till. Detta ledde till en konflikt mellan entreprenörerna och namnberedningen, men entreprenörerna framhärdar i att använda det ej godkända namnet. Det snappades snabbt upp av mäklare, och Nya Hovås fick snabbt spridning och är nu välkänt i Göteborg.

Tidigt i byggprocessen uppfördes en skylt tänkt att likna Hollywoodskylten med områdets namn. Foto: Maria Löfdahl.

Även namnen i områdets centrum syftar till att förmedla intrycket av en global, urban centrumbildning. Några är på svenska men de flesta är bildade av europeiska högstatusspråk med högt ekonomiskt värde och namnen bidrar till att skala upp Nya Hovås och positionera området som en global plats.

Referenser

Harvey, David (1989): ‘From managerialism to entrepreneurialism. The transformation of urban governance in late capitalism’. Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, 71(1). 3-17.

En namnforskares arbete i Coronans tid 2021

av Linnea Gustafsson

Alla har väl alltid mycket att göra, och inte har det blivit mindre under coronaperioden. Lärosätena har stängt ner och studenterna får inte träffa sina lärare. Den enda fördelen är att vi lärare är saknade av studenterna. Arbetet med att stötta dem har dock tilltagit. Det är inte lätt att vara vare sig student eller lärare i den tid vi lever i… Dessutom ska mitt lärosäte producera en ny forskningsstrategi som sträcker sig fram till 2030. Det skapar ganska mycket extraarbete och konflikter mellan olika ämnes­områden. Humöret är alltså – liksom hos många andra – ganska ljummet.

Vinterbild från Halmstad. Foto: Linnea Gustafsson.

Inte ens namnforskningen går på räls. Jag har hamnat i en till synes oändlig ström av svårbesvarade frågor, t.ex. är produktnamn namn, eller inte?Var går gränsen mellan företagsnamn och produktnamn? Efter mycket läsande och reflektion har jag kommit fram till att allt beror på. Redan här borde jag kanske ha backat och släppt min forskningsidé, men jag backar inte! Produktnamnen ska övervinnas och tämjas! Därför skulle jag vilja veta vad mottagarna, eller eventuella kunder, tycker om, känner till och uppfattar om produktnamn. Vad är det för skillnad på Volvo 945 och OPI Engage-meant to Be? Hur vet människor vilka produkter som döljer sig bakom namnen? Förutom för mig som namnforskare är detta naturligtvis något som alla företag med intention att sälja saker vill veta.

Kanske är lösningen på den splittrade tillvaron att istället lyfta blicken och se framåt. Coronatiden får ett slut, studenterna kommer tillbaka, och jag kommer att lösa produktnamnens gåta. En helt egen forskningsfråga är dock hur lång tid det kommer att ta innan jag är där.

Kommunens namn i kommunsloganer: i början av ett forskningsprojekt

av Terhi Ainiala

De flesta kommunerna i Finland har en kommunslogan som används för att marknadsföra en kommun. I bästa fall har sloganen en motiverad anknytning i kommunens strategi, samt lyckas framföra kommunens mission, förstärka dess image och minnesvärdhet. Många kommunsloganer är däremot intetsägande och gammalmodiga och till och med någonting att skratta åt.

Ungefär ett år sedan satt jag tillsammans med Paula Sjöblom och Ulla Hakala i ett mötesrum i Åbo universitet. Vi hade en idé att börja forska i kommunsloganer: vi tyckte att det fanns en bristande förståelse för sloganer som marknadsverktyg.  Vi skrev en forskningsplan och sände den till tre olika fonder. Och i början av sommaren 2020 fick vi glada nyheter: vi lyckades att få finansiering av Stiftelsen för kommunal utveckling för ett och ett halvt år. I vårt tvärvetenskapliga projekt vill vi ta reda på de lingvistiska val som utnyttjas i nuvarande kommunsloganer och utforska deras förmåga i att främja kommunens rykte och synlighet.  Vi har nyligen öppnat vår hemsida som för tillfället innehåller basinformation om projektet. Vi kommer att öppna bloggen snart. Vid sidan av oss tre forskare jobbar Milla Juhonen som projektforskare i projektet, och hon tar till exempel hand om det praktiska och uppdaterar hemsidan.

Ur onomastikens synpunkt är vi speciellt intresserade av sloganer som har sin utgångspunkt i kommunens namn. Vi kommer att analysera de olika sätt som kommunens namn kan fungera som en motivation i kommunsloganer. De preliminära resultaten visar att kommunens namn kan påverka sloganens utformning både fonologiskt, morfologiskt och semantiskt. Till exempel en finsk slogan Iissä on ideaa (”Det finns idé i Ii”) baserar sig på en allitteration. Föglös slogan Sundens och fjärdarnas ö kan å sin sida ha sin utgångspunkt åtminstone delvis i kommunens namn.

Som material använder vi både de nuvarande kommunsloganer och resultat av en enkät vi under hösten sände till kommunala tjänstemän. Vi fick ett omfattande och spännande material, som även visar att relativt många av de finska kommunerna har en slogan på finska, på svenska och då och då även på engelska. Självklart har samekommuner sina sloganer även på samiska. Vid sidan av den onomastiska analysen undersöker vi sloganer från marknadsföringens  perspektiv.

Sommarreflexion om färger och sminknamn

av Linnea Gustafson

Under semestern blir det ofta mer tid att tänka än under övriga året – även om det kanske borde vara tvärt om. Den här sommaren tänker jag mycket på färger, namn och smink. Hur namn­ges sminkprodukter? Hur hänger namnen ihop med färgerna och företagens övriga marknads­föring?

Sommar i Sverige. Foto: Linnea Gustafson.

Sminknamn är en så ny företeelse att nagellack och läppstift för ungefär tio år sedan bara bar nummer, medan de nu för tiden heter allt möjligt t.ex. Stronger than you Think, Five Star Chic, Intense. Eftersom det är marknadsföringsavdelningarna som namnger går det att sluta sig till att namngivningen är ett tillfälle att marknadsföra produkterna. Det här är rimligt då den berättelse som ett företag skapar om sig och sina produkter, och som inkluderar namn, är en del av varumärkesbyggandet.

Marknadsföringsstudier visar att det kan finnas en koppling mellan varumärkets identitet och mänskliga personlighetsdrag. Ju större överenstämmelsen är, eller uppfattas vara, mellan de karaktäristiska som beskriver varan och kunden, ju mer attraktivt framstår varumärket. Vissa varumärken tenderar t.ex. att uppfattas som antingen mer manliga eller kvinnliga, vilket har med såväl betydelsen som ljudbilden att göra. I det sminkmaterial som jag tänker på i sommar framträder två tydliga erbjudanden om en sådan här typ av identitet: den exotisk-lyxig-romantiska och den inhemsk-ekologisk-hållbara.

I grunden är sminknamn hämtade från en värld av skimmer, flärd, lyx och attraktion, eftersom detta ligger i själva varans karaktär. Namnen har ibland ett tydligt konsumentperspektiv och ”talar” till sin köpare, t.ex. Be Courageous, Follow your Dreams och Hello Beautiful, eller uttrycker en otydlighet om det är produkten eller konsumenten som beskrivs, t.ex. Fearless, Genius, Gold Digger, Modesty, Provocative och Sunseeker. Namnet kan indikera att konsumenten erbjuds allt från en magisk, romantisk sagovärld till en spännande och framgångsrik personlighet. Det är dock oklart om sminkprodukten skänker dessa egenskaper till sin bärare eller om produkten passar bäst för en bärare som redan besitter dem.

Sommar i Sverige. Foto: Linnea Gustafson.

Sminknamn som förmedlar en inhemsk-ekologisk-hållbar identitet består ofta av ett be­skrivande namn som fokuserar produkten snarare än kon­sumenten, och ambitionen tycks vara att namnet ska förmedla en så objektiv varudeklaration som möjligt. Det mest objektiva namnet är troligen ett färgnamn, t.ex. Mörkröd. Fokus vid namngivningen ligger på det inhemska, lokala och välkända som ger bibetydelser som kan uppfattas som stadiga, traditionella, välgjorda och hållbara. I många fall sammanfaller hållbarhetsperspektivet med språkvalet så att namn på svenska signalerar en större grad av hemvävt och kvalité. Det förekommer också ofta metaforer som går att koppla till det inhemska. Det rör sig om växter, bär, frukt, blommor osv. som växer i vårt land, t.ex. Hjortron, Ingrid Marie, Krusbär, Körsbär, Lingon, Nypon, Vinbär, Prästkrage och Vitsippa.

Detta är några av de tankar jag tänker i sommar. När jag har tänkt färdigt kommer det att gå att läsa om resultatet via den här hemsidan: https://www.norna.org/