NoSo 2023 – Namn och social representation i varierande diskurser

Årets nummer av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik – är publicerat online på en ny plattform, med full Open Acess, sökbart arkiv och andra fina funktioner! Gå gärna in på https://publicera.kb.se/noso och klicka runt!



Det här året fylls NoSo av ett temanummer med titeln ”Social representation and naming in sociocultural discourses”. Fem fina artiklar, liksom ett förord av gästredaktörerna Terhi Ainiala och Minna Nevala, ingår. Artiklarna, som denna gång alla är skrivna på engelska, knyter an till framträdanden som hölls vid en workshop inom språkkonferensen The XLVII Annual Conference on Linguistics, Tampere, Finland, mars 2021 och behandlar både namngivningspraktiker och andra näraliggande språkliga praktiker som kategorisering och etikettering. Gemensamma perspektiv som tas upp i flera av artiklarna är hur namngivning kan bli en viktig del i skapandet av gruppidentiteter, hur namn tydliggör social representation och hur namngivning kan bidra till sociokulturell inkludering och exkludering. Gästredaktörernas förord ger en viktig teoretisk bakgrund till området namn och social representation.

Många av bidragen visar hur statistiska verktyg och datorunderstödda korpusanalyser kan underlätta utforskandet av ett stort material. Terhi Ainiala, tillsammans med Salla Jokela, Jenny Tarvainen och Jarmo H. Jantunen, använder korpusmetoderna CADS och kollokationsanalys för att studera hur människor i diskussionsforum på webben använder omtalsformer som relaterar till finska städer (t.ex. ”Stadilainen”, ett slangnamn för Helsingfors) och visar hur det därigenom skapas föreställda motsättningar mellan olika grupper av människor som bor på olika platser i artikeln Geographic imagination and urban-rural binary in online discourses related to the capital region of Finland. Antti Kanner och Jaakko Raunamaa använder statistisk korrelation för att undersöka om omnämnandet av välkända personer i media kan ha påverkat namnmodet i Finland i början av 1900-talet och argumenterar för att det behövs en mer nyanserad förståelse för samverkansmekanismerna mellan media och namnmode i artikeln Large-scale statistical analysis on representation of public figures in newspapers and naming conventions in Finland in 1900-1939

I andra bidrag kombineras kvantitativa och kvalitativa metoder på intressanta sätt. Minna Nevala och Jukka Tyrkkö kombinerar kvantitativa urvalsmetoder och kvalitativa näranalyser för att undersöka hur människor med psykisk ohälsa omtalas och etiketteras på successivt förändrade sätt i Brittiska parlamentets protokoll från 1950-tal till 2000-tal i artikeln Lunatics and idiots. Även Hanna Limatius artikel ‘The superfats, the middlies and the barely-fats’ kombinerar kvantitativa och kvalitativa analyser i sin studie av modebloggar och pekar på innovativa språkliga konstruktioner som omförhandlar invanda föreställningar om kroppars utseende. Maria Sarhemaas artikel Appelativized first names as terms of abuse kombinerar korpusanalyser med en webbenkät för att undersöka när och hur vissa finska mansnamn (Uuno, Tauno, Urpo) används som nedsättande substantiv.

Trevlig läsning önskar redaktionen!

Är du intresserad av att skicka in ett bidrag till NoSo? Gå in på webbplatsen eller kontakta redaktionen för mer information.

Emilia Aldrin

New collection of articles casts light on place-name databases as research infrastructures in spatial humanities

By Alexandra Petrulevich

The upcoming volume “Digital Spatial Infrastructures and Worldviews in Pre-modern Societies” published by ARC Humanities Press introduces nine Nordic research infrastructure outputs with spatial focus: Norse World, Mapping Saints, The Icelandic Saga Map, Nafnið.is, TORA: Topographical Register at the National Archives of Sweden, The Swedish Digital Place-name Register, The Swedish Open Cultural Heritage, and DigDag: A digital atlas of the historical and administrative geography of Denmark. Research infrastructure here is understood as carefully curated research data collections made available for researchers, students and the general public for exploration and analysis.

This segment of research outputs has grown immensely over the recent decade in the Nordic countries. There are many reasons for this development, for instance, researchers’ interest in spatial dimensions of various materials such as place-names, early modern inventories and cadastral maps, medieval literature and art etc., and interdisciplinary methodology combining traditional and digital methods as well as availability of specific research funding calls.

Apart from presenting the resources and the data they offer, the chapters of the volume include example studies showcasing the potential of these newly developed spatial infrastructures for research as well as practical applications of digital methods.

Map showing result of not stating a same-origin place-name (Ypso and Øpso) relationship between localities/feature types from chapter 6 by Peder Gammeltoft.

The spatial focus of the aforementioned projects implies, quite unsurprisingly, that many of them deal with place-names, modelling of place-name data or place-name databases in one way or another. This is a welcome development in the field of spatial humanities where collation and processing of name data traditionally received little attention.

In the realm of the digital, place-names are seen as mere attributes, an almost arbitrary addition to the core values in the digital gazetteer model, coordinates and feature type, widely used to both define and describe any location in a spatial database. This volume provides several examples of how geocoded humanities data challenge this model and in what ways the model can be adapted and further developed in accordance with the project’s ambitions and needs.

For instance, Peder Gammeltoft re-considers the mainstream approach to handling place-name data in digital gazetteers in chapter 6. Because place-names occur in etymologically and otherwise related clusters and because one and the same locality can be associated with multiple names or name forms, Gammeltoft introduces the concept of a unique place-name identifier and thus a novel approach to structuring place-name data in databases.

Another example is chapter 11 where I also make a contribution to reform the mainstream gazetteer structure and its approach to place-name materials. Chapter 11 offers both theory and methodology for dealing with place-names and place-name variants in spatial research infrastructures in analytically meaningful way—facilitating not least socio-onomastic studies of name variation in texts of different genres. These two chapters—as well as related studies in chapters 1, 10 and 12—offer innovative approaches to place-name modelling that captures the essence of place-names and that would be of interest to anyone interested in developing a spatial dataset from scratch.

The volume Digital Spatial Infrastructures and Worldviews in Pre-Modern Societies edited by Alexandra Petrulevich & Simon Skovgaard Boeck will preliminarily be published by ARC Humanities Press on April 10.

NoSo 2022 – nytt nummer av tidskriften ute nu!

Missa inte årets nummer av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik – som innehåller sex spännande artiklar om namngivning och dess sociala betydelser, i både samtid och historisk tid! 

Flera av artiklarna berör hur namngivning av platser kan bidra till social positionering i det urbana rummet. Helle Lykke Nielsen, tillsammans med Maria Löfdahl, Tove Rosendal, Johan Järlehed och Tommaso Milani, analyserar hur moskéer i Göteborg använder namn och språkval som strategier för att positionera sig både inom religionen och i förhållande till det omgivande svenska majoritetssamhället. Daniel Duncan bidrar till den växande forskningen om hur namngivningen av nybyggda områden skapar ett onomastiskt kapital som både positionerar och säljer platsen. Med utgångspunkt i ett konkret exempel från Missouri, USA, föreslår han ett konkret metodologiskt analysverktyg i flera steg. Terhi Ainiala, Paula Sjöblom och Ulla Hakala undersöker hur finska kommuner positionerar sig genom kommunsloganer och vilken språklig och retorisk roll kommunens namn får i detta sammanhang.

Andra artiklar i volymen fokuserar istället på hur namngivning av människor bidrar till social positionering och identitetsskapande. Linnea Gustafsson studerar hur praktiken att använda flera förnamn (det så kallade flernamnssystemet) växte fram i Skellefteå i norra Sverige under 1700- och 1800-talen, först som en social markör för den övre medelklassen (borgerskapet) – och framför allt dess kvinnor – för att sedan spridas till andra sociala grupper. Även Sofia Kotilainen analyserar personnamnsval, men med fokus på 2000-talet och två europeiska kungahus där hon visar hur namnvalen balanserar mellan upprätthållande av tradition och vilja till förändring, varvid hon också introducerar det nya begreppet onomastisk litteracitet. I Lennart Rymans artikel färdas läsaren till medeltiden och får inblickar i omtalsskicket för kvinnor i Stockholms stadsböcker, där författaren argumenterar för att bruket av binamn markerar en marginaliserad position i samhället, oavsett om binamnets semantik är nedsättande eller inte.

Har du själv socioonomastisk forskning på gång och funderar på att publicera i NoSo? Kontakta redaktionen för information om nästa datum för inskick! 

Äntligen är NoSo här!

Ni har väl inte missat att första numret av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics har kommit? Vilken känsla att hålla det tryckta numret i sin hand efter alla förberedelser och väntan! För den som hellre läser på skärm finns NoSo också Open Acess Online. Äntligen har vi nu en gemensam publiceringskanal för alla socioonomaster och en plattform för tvärvetenskapliga diskussioner om namns betydelse i samhället och i den mänskliga interaktionen – liksom hur vi som forskare bäst studerar dessa spännande frågor. I det första numret (NoSo 1-2021) har medlemmar ur tidskriftens internationella råd bidragit med artiklar utifrån sina respektive forskningsområden. Resultatet blev en myllrande mångfald av perspektiv och metoder!

  • I artikeln Places of power: naming of affective places utforskar Terhi Ainiala och Pia Olsson hur platser och platsers namn kan ge en känsla av ”empowerment”.
  • I Referring to women using feminine and neuter gender: Sociopragmatic gender assignment in German dialects (av Simone Busley och Damaris Nübling) får läsaren bekanta sig med det tyska bruket att i vissa situationer ange förnamn i bestämd form – och den spännande upptäckten att valet mellan feminin respektive neutral bestämning (die Anna eller das Anna) styrs av olika sociala och pragmatiska faktorer.
  • I artikeln The (im)morality of disease names: COVID-19 diskuterar Elwys de Stefani den aktuella frågan om hur sjukdomar bör namnges – och beskriver hur användning av inofficiella namnvarianter kan riskera bidra till stigmatisering och politisering.
  • I Socio(historical) onomastics through the language-philosophical lense, with reference to early New England titles of civility förmedlar Adrian Pablé en teoretisk semiologisk genomgång och kritisk reflektion över den historiska socioonomastikens möjligheter och begränsningar.
  • I Signals of onomastic capital: From transhistorical roots to the contemporary globalized trend of sponsored names analyserar Guy Puzey, Jani Vuolteenaho och Matthias Wolny den idag alltmer utbredda kommodifieringen av sponsrade platsnamn och undersöker hur namn kan fungera som onomastiskt kapital.
  • I en Concluding commentary: the social and political life of names and naming för Reuben Rose Redwood avslutningsvis en kritisk och konstruktiv diskussion om socioonomastikens möjligheter som också innehåller intressanta resonemang kring volymens bidrag. 

Så gå in och läs det spännande första numret, inspireras av de många perspektiven och bidra till fortsatta diskussioner och analyser genom att sända in egna bidrag efterhand! 

P.S. NoSo 1-2021 har redan ca 400 nedladdningar!

Emilia Aldrin

Termen sosioonomastikk (socioonomastics)

av Gunnstein Akselberg

Sosioonomastikken har fått sitt eige tidsskrift, Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics, som kom med det første nummeret, NoSo 1·2021, i juni i år. Dette er ei svært gledeleg hending. Det er av mange grunnar viktig at den faglege disiplinen sosioonomastikk har fått eige eige tidsskrift. På denne måten vert disiplinen meir synleg i det fag-onomastiske landskapet, disiplinen har fått eit forum med fagleg fokus, tidsskriftet kan fungera rekrutterande til disiplinen og, ikkje minst, tidsskriftet viser det store breidda innom disiplinen. Mellom anna.

Første heftet dokumenterer svært godt den faglege breidda innom disiplinen sosioonomastikk. Det finst fleire ulike tilnærmingar til og oppfatningar av kva sosioonomastikk er eller bør vera. Føreordet signaliserer dette med å presisera kva som er oppgåva til tidsskriftet ved å sitera frå ein av artiklane i heftet: ”a contact zone, or space of convergence, for scholarship that examines the diverse ways in which names and naming shape, and are shaped by, worlds-in-the-making». [Alle feite former i sitata er mine.]

Redaksjonen presiserer vidare funksjonen til tidsskriftet og kjem dermed òg inn på ein tentativ og noko indirekte definisjon og avgrensing av disiplinen sosiolingvistikk:

«Tanken är att genom tidskriften sammanföra forskare från olika discipliner som arbetar med socioonomastiska frågor. Därför har tidskriften ett brett anslag och inkluderar artiklar som kan bygga på alla typer av namn, på historiskt såväl som modernt material, på olika typer av metoder, på teoretiska likaväl som praktiska frågeställningar och där analysen även kan innehålla annat än namnmaterial. All forskning som fokuserar på att skapa ny kunskap om namns betydelse i någon del av samhället på mikro- eller makronivå är välkommen. Socioonomastiken som forskningsområde har en tvärvetenskaplig ansats, både i relation till olika grenar inom språkvetenskapen och till andra vetenskapliga discipliner. I den här tidskriften är avsikten att synliggöra detta ytterligare så att forskning som har producerats inom olika ämnesområden får plats och kan berika varandra. Det behövs en mångfald av teorier, metoder och material för att förklara namns roll i samhället och lösa namnrelaterade samhällsproblem.» (side 5).

For å få eit inntrykk av korleis forfattarane av artiklane i dette heftet oppfattar sosiolingvistikken som disiplin og korleis dei praktiserer sosioonomastisk forsking, har eg gått gjennom artiklane, inkludert føreordet og dei konkluderande merknadane, og sett på bruken av termen sosioonomastikk. Ei slik registrering treng nødvendigvis ikkje seia noko absolutt om forfattarane si oppfatning av sosioonomastikken som disiplin, men bruken av termen sosionomastikk kan vera eit viktig signal om kva ein legg i termen og fagdisiplinen.

I og med at alle artiklane er på engelsk, forutan føreordet som både er på svensk og engelsk, har eg registret forma sociolinguistics og ikkje skilt mellom samansett og delt appellativ, sosiolinguistics versus socio-linguistics, eller som samansett eller delt adjektiv, socioonomastic versus socio-onomastic. Eg har dessutan registert nokre andre samansetjingar med prefikset socio- som sociopragmatics, sociolinguistcs etc.

Resultatet kjem fram i oversynet nedanfor. For kvar artikkel er nemninga som er registrert (appellativa og adjektiva er slått saman) ført opp som talet på registreringar i parentes etter nemninga. Talet på registreringar er tilnærmingsvis fullstendig. Termbruk i illustrasjonar og referansar er ikkje tekne med.  

  1. Förord/Preface (2/4 sider):
    • socioonomastik/socio-onomastics (4 belegg)
  2. Places of power: Naming of affective places (21 sider):
    • sociocultural (1 belegg)
    • socioonamastics (2 belegg)
  3. Referring to women using feminine and neuter gender: Sociopragmatic gender assignment in German dialects (24 sider):
    • socionomastics (0 belegg)
    • sociopragmatics (46 belegg)
  4. The (im)morality of disease names: COVID-19 (21 sider)
    • socionomastics (0 belegg)
  5. Socio(historical) onomastics through the language-philosophical lens, with reference to early New England titles of civility (26 sider)
    • socioonomastics (10 belegg)
    • sosciohistorical onomastics (24 belegg)
                    med parentes: socio (historical) onomastics (16 belegg)
                    utan parentes: sociohistorical onomastics (8 belegg)
  6. Signals of onomastic capital: From transhistorical roots to the contemporary globalized trend of sponsored names (36 sider)
    • sociononomastics (2 belegg)
    • sociocultural (2 belegg)
  7. Concluding commentary: The social and political life of names and naming (7 sider)
    • socioonomastics (11 belegg)
    • sociopragmatics (6 belegg)
    • sociological (1 belegg)
    • sociocultural (1 belegg)

To av artiklane nemner ikkje termen socioonomastics i det heile og éin artikkel har eitt belegg. To av artiklane har to belegg av termen. Éin artikkel har 10 belegg og éin 11 belegg. Éin artikkel har 10 belegg av forma socioonomastics og 24 belegg av sosciohistorical onomastics.

Dei eine av artiklane som har 0 belegg av termen socioonomastics, har derimot 46 belegg av termen sociopragmatics.

Termen socioonomastics er såleis lite nytta i artiklane sett bort frå to av dei: artikkelen knytt til «early New England titles» og oppsummeringsartikkelen. Ser vi bort frå oppsummeringsartikkelen, er det altså berre éin av hovudartiklane som brukar nemninga socioonomastics frekvent.

At artiklane legg så lite vekt på termen sosionoonomastikk og kva denne termen uttrykkjer, kan vera eit symptom på ei felles underkommunisert forståing av fagfeltet som det ikkje vert sett på som naudsynt å utdjupa i dei einskile tilfella.

Mest interessant er kanskje at det nettopp er dei to artiklane – som er nemnde ovanfor – som nyttar termen socionoomastics mest, men på heilt ulike grunnlag. New England-artikkelen må seiast å vera den mest teoretisk orienterte, og som set sosioonomastikken inn i eit større allment lingvistisk perspektiv. Då vert termen sosionomastikk sentral. Oppsummeringsartikkel fokuserer derimot på innhaldet i alle hovudartiklane, men trekkjer likevel fram termen sosioonomastics. Dét er symptomatisk, men likevel forståeleg av di oppsummeringa skal relatera artiklane til den overordna disiplin-merkelappen.

Den «gamle» overordna merkelappen var onomastikk for dei fleste studiar som granska namn, hovudsakleg stadnamn og personnamn, i eit empirisk eller teoretisk perspektiv. Etter kvart er mange særdisiplinar skilde ut, men ein held likevel på hovudlekken onomastikk, sjølv om «det tradisjonelt onomastiske» – og ikkje minst det lingvistiske – ofte er sterkt redusert. Slik sett er artiklane i NoSo 1·2021 både gode «temperaturmålarar» på kva som rører seg innom sosioonomastikken i dag, men kanskje aller mest kan dei vera ein god peikepinn på kvar sosioonomastikken er på veg og korleis disiplinen fjernar seg frå dei tradisjonelle faglege røtene – og korleis disiplinen etter kvart røtar seg andre stader enn i det tradisjonelt faglege jordsmonnet. NoSo 1·2021 eit spanande bidrag til korleis termen sosioonomastikk, soscionomastics, både er plastisk og samstundes uttrykkjer eit fagfelt som gjennomgår ein kontinuerleg fagdisiplinær endringsprosess.     

Vem får synas i skolans läromedel? Namngivning som spegling av samhället

I ett pågående forskningsprojekt undersöker jag hur namnbruk, språkbruk och bildbruk i läromedel bidrar till att spegla samhället och förändringar i samhället över tid. Man skulle kunna fråga sig hur viktigt ett litet namn är – sett i relation till den rika informationsmängd som finns i ett läromedel. Men faktum är, att även om egennamn utgör detaljer i språket så kan de få stor betydelse för helheten i en text. Namn väcker associationer, känslor och är kopplade till personliga, sociala och kulturella identiteter. Genom namngivning blir referenterna därför mer synliga och levande. Läsaren uppmanas också att skapa en relation till dem, eftersom kännedom om någons namn ofta är första steget i vardaglig interaktion. Användning av bilder är ett annat sätt att levandegöra texter och engagera läsaren, men namngivning har ytterligare effekter. Namngivning bidrar också till att framställa referenter som individer snarare än grupper och signalerar att referenterna är så pass viktiga att man bör känna till deras namn. Det spelar alltså roll om samhällskunskapens skildring av människor och miljöer i olika länder omtalas med namn eller inte. Och på samma sätt spelar det roll om personerna i matematikböckernas påhittade räkneuppgifter bär namn. Dessutom spelar det roll vilka slags namn som lyfts fram. Det påverkar nämligen synliggörandet av olika delar av samhället och vilka betydelser som kommer att knytas till dessa.

Därför kan namnbruket i en text säga en hel del om vilken syn på samhället man vill förmedla, i ett visst sammanhang och vid en viss tidpunkt. Läromedel är dessutom auktoritativa texter som gör anspråk på en normativ och neutral informationsförmedling, vilket gör just deras val än viktigare för läsaren. I det pågående forskningsprojektet studerar jag personnamn och ortnamn i svenska läromedel riktade till 10-åringar från 1920-tal till 2010-tal (i ämnena svenska, matematik och samhällskunskap). Några första delresultat är precis under utgivning i artikeln ”Representing Sweden: A diachronic study of names and illustrations in Swedish textbooks from the 20th and 21st centuries” i tidskriften Beiträge zur Namenforschung (snart tillgänglig här). Där analyseras bruket av personnamn och bilder i ett urval läromedel i samhällskunskap. Fokus ligger på hur namnbruket bidrar till att skapa förändrade bilder av genus och mångfald i Sverige. De resultat som framträder visar hur läromedelstexterna över tid växlar från en mansdominerad och kulturellt homogen bild till en mer jämställd och mångkulturell bild av det svenska samhället. Samtidigt kvarstår viktiga brister i synliggörandet av specifika grupper som skapar fortsatt skeva maktrelationer.

Men hur skulle då en idealisk spegling av samhället kunna uttryckas genom namnbruket i ett läromedel? Handlar det om att använda namn som kommer så nära som möjligt den faktiska kvantitativa fördelningen mellan olika grupper och platser i samhället? Nej, troligen inte. För det första eftersom samhällen ständigt förändras medan läromedel måste ha en viss varaktighet. För det andra eftersom det tillgängliga utrymmet trots allt är begränsat och inte kan rymma ”allt och alla”. Däremot kan namnbruket bidra till att skapa intryck av en mångfald som indikerar att det finns utrymme för ytterligare grupper, platser och identiteter. Genom att betona mångfald skapas också möjlighet till att inta olika perspektiv och kritiskt diskutera och problematisera själva texten och dess framställning i undervisningen. Det idealiska läromedlet skulle därför kunna sägas vara ett som synliggör, levandegör, individualiserar och understryker betydelsen av en mångfald referenter och knyter dessa till en mångfald av betydelser. Huruvida ett sådant läromedel finns i verkligheten får det fortsatta arbetet inom projektet utvisa…

Emilia Aldrin

On the fascination with names and dealing with them across categories

by Katrine Kehlet Bechsgaard

It is a well-known fact that many people find names fascinating. And it seems that the socio-onomastic dimension is particularly interesting to the public – that the relationship between names and trends in society is what interests people the most, in particular when related to themselves and their own lives. This is, of course, why names continue to be of great interest to, for instance, new parents, people going through a name change, and business owners trying to come up with the perfect commercial name.

My PhD project focused on one of the topics that continue to be of interest to the public: contemporary parents’ name choices and the motives behind them. And when I was asked by Danish publisher Gyldendal if I was interested in writing a book about names, belonging to the popular science category, I knew that personal name trends and names for newborns would become an important part of the book in progress. Partly because this has been my research area and partly because of the general interest in this topic. For example, at least in Denmark, you can be sure to encounter news stories about the latest name lists every six months, when they are released by Statistics Denmark. Whether Ida or Emma has conquered first place, and how Liam managed to all of a sudden jump all the way to sixth place, continue to spark curiosity.

Inspiration from research and media

However, when I started working on the book, it led me to a new approach for thinking about names – compared to the approach I had previously taken. Researching for the book made me think about many other angles on names that I imagined would seem interesting and relevant to people not studying names or any related subjects for a living. Whereas previously, I had mostly been alert to any research or anecdote about topics such as personal names, name fashions, and social categories, I now became very alert to any fascinating research, news story, or anecdote about all types of names and in any context. Soon, I had a large collection of links and notes about all kinds of name related points. 

Some ideas came from research publications and some from news stories, as I found it natural to combine research on names with different kinds of name stories that had found their way to the media. Because, as I figured, no place can give us better insight into which aspects of names interest the public than the stories that the media choose to publish. As a supplement to these points, I interviewed people about their personal experience with names, such as an author who uses his characters’ names as a very conscious tool and a woman who was adopted as a child and later decided to change her name.

In other words, I decided not to limit myself to certain name categories or certain time periods. Instead, I wanted to focus on the many ways in which names are interesting and relevant – in my own personal opinion and with consideration of the audience of the book. This way, I stumbled upon many angles, stories, and anecdotes about names, which broadened my view of why this is such an interesting research field.

A combination of socio-onomastics and sociology of names

Most of the topics that I chose for the book are about names’ relation to social factors. To name a few examples: What are the unofficial rules for when we are supposed to remember another person’s name? Why are grandparents often sceptical of their grandchildren’s names? How can the right names help a fictional universe along – and the opposite? What does it mean for transgender people to change their names? How can a name help create group identity – both for people who already share a name and for people actively deciding to take the same name? What happens if your name is associated with another ethnicity than your own? How can companies get in trouble when choosing product names that have to work in every language? And what role did names play in the age of slavery?

As Gunnstein Akselberg argued in the latest blog post on this website, socio-onomastics and sociology of names are two different approaches. Whereas in socio-onomastics, social variables are used to gain knowledge about names, in sociology of names, names are used as a tool to study society. In my book, I have used both approaches, however mostly the latter, and I think there is great further potential in not only studying names by considering social variables, but also in studying society by using names as a tool.

An attempt to show how names are relevant to society

My book was published in April 2020 and has the very simple title “Navne” (“Names”) with the subtitle “Hvordan vi får dem, vælger dem, bruger dem, elsker dem, glemmer dem, ændrer dem, vænner os til dem, hader dem, fortryder dem, opfinder dem og bliver påduttet dem” (“How we get them, choose them, use them, love them, forget them, change them, get used to them, hate them, regret them, invent them, and have them forced upon us”).

The book is by no means an attempt to uncover the entire Danish name landscape. Rather, it is a subjective attempt to go for a tour in the Danish – and international – name landscape and make stops along the way, introducing the reader to what I consider some of the most relevant and thought provoking aspects of names and naming – and to seek out and discuss the ways in which names are important to us all and how names are relevant to society. Even though the book’s emphasis is on personal names, it is an attempt to not be restricted by name categories such as personal names and place names. For instance, a chapter called “Kunsten at vælge det rigtige navn” (“The art of choosing the right name”) discusses and compares choices of names for babies, streets, and IKEA furniture.

I hope that a book of this kind will spark curiosity in people of many different backgrounds and play a small part in justifying why research in names should continue to be a priority.

Updated 24-07-2020

New scientific journal for socio-onomastic research

A new scientific journal has been founded by members of the research network New trends in Nordic Socio-onomastics:

Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics!

The first volume of the journal, which is published by The Royal Gustavus Adolphus Academy in Sweden, will be available in spring 2021 and possible to access online via the journal website. The first volume open for submission is planned for spring 2022.

The Nordic Journal of Socio-Onomastics will publish peer-reviewed scientific articles that discuss the role of proper names in society and social interaction. The journal is interdisciplinary and welcome articles from any discipline. This allows authors to use a wide range of theories, methods and perspectives to analyse names as well as to combine different types of data. Purely theoretical contributions are also welcome. The analyses may consider any kind of proper names, and although the journal focuses on Nordic perspectives, articles of Scandinavian or international interest from all over the world are welcome. The journal has an international and multidisciplinary advisory board, with members from different disciplines and different parts of the world.

Articles can be written in English or any of the Scandinavian Languages (Danish, Norwegian, Swedish). All articles are published with an English abstract. If you are interested in submitting, please note the instructions on the journal website.

Emilia Aldrin

Mellemnavne i Danmark

Af Birgit Eggert

Midt i april forsvarede Lars-Jakob Harding Kællerød sin ph.d.-afhandling med titlen Adam Gottlob Øhlenschlæger Hauch & Jeppe Smed Jensen. Et studie af etableringen af det efternavnetypologiske mellemnavn i Danmark i 1800-tallet. Afhandlingen er banebrydende på flere punkter: Den giver et fremragende bud på hvordan man kan analysere store, digitale navnedata; det er den første landsdækkende undersøgelse af danske mellemnavne og afdækker den tid hvor alle danskere prøver at vænne sig til de lov-påtvungne efternavne og i en vis udstrækning er begyndt at bruge mere end ét efternavnetypologisk navn. (I dansk navnelovgivning kan kun det sidste navn i en persons navnerække være efternavnet. De navne som har efternavnetypologisk karakter, men står før efternavnet, er mellemnavne!)

Flere aspekter i afhandlingen er socioonomastiske. Eksempelvis er kønsfordelingen skæv – der er mange flere mænd end kvinder som bærer mellemnavne, og den geografiske fordeling af personer med mellemnavn i 1880 har – ganske overraskende – tyngdepunkt i Nordvestjylland. 

Afhandlingens resume lyder:
”Afhandlingen undersøger mellemnavnebrugen i Danmark i det 19. århundrede i forhold til geografiske og demografiske aspekter. Mellemnavne defineres her som et efternavnetypologisk navn, der optræder mellem fornavn(e) og efternavnet i en persons fulde navn (onomastiske profil).
                Datasættet omfatter alle navne, der er registreret i den digitaliserede version af den danske folketælling fra 1880, hvori lidt under 2.000.000 individer er registreret. Da datasættet er omfattende og yderst heterogent præsenteret, er en systematisk metode etableret, hvorved navnekomponenter typologisk kan identificeres ved en kombination af mekaniske og manuelle processer. Derved har det været muligt at identificere mellemnavne eller fraværet af mellemnavn i mere end 98 % af de onomastiske profiler, der er anført i folketællingen. Mellemnavne findes i ca. 6,2 % af tilfældene. Samtidig giver afhandlingen et bud på en opstilling af principper for lemmatisering og kategorisering af mellemnavne i historisk materiale.
                Mellemnavne har en lang historie i Danmark, men var indtil det 19. århundrede næsten udelukkende i brug i samfundets bedrestillede klasser. Forholdet mellem en socialt bredere brug af mellemnavn og en række samfundsmæssige forandringer i det 19. århundrede er undersøgt. Til dette formål er opstillet tre forskningsspørgsmål: 1. Hvilke mellemnavne bruges i folketællingen? 2. Hvordan anvendes mellemnavne? og 3. Er de tegn på en tidlig relation mellem brugen af mellemnavne og individers identitet og identifikationsbehov, som på grund af en række samfundsmæssige forandringer i det 19. århundrede kan forventes at have ændret sig i perioden? Ved at undersøge dette i relation til en række grografiske og demografiske aspekter (eksempelvis køn og alder) opnås et dybtgående indblik i tidens mellemnavnebrug.
                Mere end 80 % af mellemnavnene udgøres af patronymer, mens mellemnavne dannet til stedbetegnelser dominerer i forhold til antallet af leksikalske navne. Der er betydelige geografiske forskelle i mellemnavnebrugen, da de er mere almindelige i landdistriktene, hvor de højeste frekvenser findes i Jylland. Mænd er langt oftere anført med mellemnavne end kvinder, men i visse sogne findes dog relativt høje frekvenser for kvindelige mellemnavnebærere. Med hensyn til alder, er mellemnavne forholdsvis jævnt fordelt. Dog ses en mindre stigning i andelen af mellemnavnebærere blandt personer født efter 1856, hvilket kan hænge sammen med tidens navngivningsrestriktioner.”

Ph.d.-afhandlinger fra Københavns Universitet har desværre ikke status som udgivne bøger, og derfor kan man ikke bestille Kællerøds afhandling, men den kan downloades i pdf-format her.