Studenter utforskar namnens betydelse för social och ekologisk hållbarhet

Kan namnbruk bidra till social och ekologisk hållbarhet?

Denna fråga fick studenter fördjupa sig i under en kurs om “Namn i språk och samhälle” vid Högskolan i Halmstad våren 2019. Arbetet genomfördes i samverkan med Samhällsbyggnadskontoret i Halmstad kommun, där man har inlett ett omfattande och långsiktigt stadsomvandlingsprojekt för två stadsdelar som ska utvecklas från industriområden till attraktiva bostadsområden. Studenterna fick i grupper under ett par veckors tid genomföra analyser av de nuvarande namnen i områdena, undersöka platsernas historik, jämföra med andra områden i staden och utforska både nuvarande och framtida möjliga platsidentiteter.

Resultatet visade att svaret på den inledande frågan är JA! Studenterna gav förslag på hur ett aktivt arbete med befintliga och nya namn i områdena skulle kunna bidra till att höja attraktiviteten för de boende, skapa stolthet, välkomna fler samhällsgrupper samt signalera värden som jämställdhet och mångfald. Den ekologiska hållbarheten lyftes också fram genom aktiv namngivning av cykelstråk och gångvägar samt en mängd namnförslag med kopplingar till det lokala djur- och naturlivet. Nu är förhoppningen att kommunen går vidare med studenternas goda idéer!

Emilia Aldrin

Reflektioner kring metodworkshop i Halmstad

Det blev tre intensiva och kreativa dagar under nätverksträffen i Halmstad den 27-29 mars 2019! Tre gästföreläsare hjälpte oss fördjupa våra kunskaper om specifika metoder: Charlotte Hagström (etnolog, Lunds universitet) pratade om etnografi och nätetnografi, Vaike Fors (pedagog, Högskolan i Halmstad) beskrev visuella deltagande metoder och Mikael Sandström (statsvetare, Högskolan i Halmstad) visade olika möjligheter att arbeta med kvantitativa metoder som faktoranalys och SEM. Vi fick också tillfälle att själva laborera och testa på olika verktyg samt diskutera hur vi kan tillämpa de nya perspektiven i socioonomastisk forskning. 

Det kom fram en hel del intressanta idéer för små och stora undersökningar. Flera tänkbara framtida projekt med nordiskt samarbete har också börjat utkristalliseras. Genom att diskutera den forskning som redan pågår inom nätverket blev det tydligt att det finns många gemensamma intresseområden och beröringspunkter. Vi ser och uppskattar de möjligheter till ökad sampublicering som detta medför, liksom möjligheter att involvera studenter i forskning för att synliggöra och sammankoppla forskning och utbildning. I diskussionerna betonades också att inte alla projekt måste externfinansieras utan även småskaliga samarbeten och fallstudier från olika länder är viktiga. De projekttankar som påbörjats kommer att fortsätta bearbetas under kommande workshop liksom i andra former. 

Under dagarna blev det också tydligt att nya metoder aktualiserar nya frågor som vi behöver ytterligare kunskap kring. De etiska perspektiven blir viktiga i samband med flera kvalitativa metoder som diskuterats och den europeiska lagstiftningen GDPR ställer särskilda krav på forskningen som vi behöver utreda noggrannt. Nya sätt att arbeta skapar också behov av att föra fler diskussioner kring vad socioonomastiken är och består av, vilka olika inriktningar som kanske finns och hur de förhåller sig till andra vetenskapsområden. 

Emilia Aldrin