Nordic Socio-onomastics Network in 2021

by Terhi Ainiala, Emilia Aldrin & Birgit Eggert

During 2021, the Nordic Socio-onomastics Network has continued its work and engaged in a number of activities. We have also grown during the year and now include 27 network participants from Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden.

In August, we attended the 27th International Congress of Onomastic Sciences and presented a paper (online due to the pandemic) describing the network and its goals, activities and outcomes, as an example of international collaboration with the aim of inspiring and supporting formation of further onomastic networks. This was a very successful event where we received positive feedback and support from international colleagues as well as an important possibility to discuss socio-onomastics from an even broader international perspective including the intersections between our Nordic and broader international arenas.

In summer 2021, the Nordic Journal of Socio-Onomastics, founded by members of the network, also appeared with its first volume NoSo 1-2021 presenting Nordic and international scientific work within the field and creating an important area for further interdisciplinary scientific development, exchange of ideas and critical discussions.

Furthermore, within the network, we have formed thematic groups that have now started working together in different ways that will be further described below and the website with its blog remains an important centre of the network.

The Thematic Groups in 2021

The network members work together in six thematic groups: Trends in Personal Names, What is a Name?, Minority and Multilingualism, Name and Nationalism, Digital landscape in the Nordic Countries, and Names in writing. Some take part in one thematic group, and some take part in a few thematic groups, that is a choice each member makes based on his or her interests.

As for all, the year was affected by the pandemic, and many researchers have had more tasks than usual. This of course means that some of the thematic groups are more active than others. However, everyone is used to participating in Zoom meetings by now, and this affects the group activities, so that meetings are held virtually and promising initiatives and collaboration ideas are discussed.

One group has started a digital data collection across several Nordic countries for collaborating on a publication; another group has written blog posts based on Danish, Norwegian and Swedish naming trends as a starting point for further studies. Others have gained an overview of the theme by writing a review of existing research; and others again have made reading groups for discussion of the most important literature. The work is promising and it is exciting what 2022 will bring.

The Network Blog in 2021

The variety of Nordic socio-onomastic research is on display on the network’s blog. A total of 25 blog posts were written between January and November in 2021, and almost every member of the network has contributed to the blog. Most of the blog posts are written in Nordic languages, while a few of the texts are in English.

In blog posts, both research results and preliminary ideas for current and future projects are presented. Various name categories, such as first names, surnames, traditional place names, street names, pet names, company names and names of bus and railway stops are discussed. The historical span of the material presented covers hundreds of years: from the Middle Ages until our times, and even taking a peek at the future.

In some of the texts, topical conferences and seminars are inspiringly presented. Socio-onomastics is of its very nature a versatile and multidisciplinary field of research. Besides this, it has a strong potential to carry a strong social relevance. For example, the questions of inclusion, equality and sustainability are apparent in reading the blog posts written in year 2021. Therefore, we as socio-onomasticians have a lot to offer for politicians and other decision-makers, and certainly to everyone interested in the interrelation between names and society!

Äntligen är NoSo här!

Ni har väl inte missat att första numret av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics har kommit? Vilken känsla att hålla det tryckta numret i sin hand efter alla förberedelser och väntan! För den som hellre läser på skärm finns NoSo också Open Acess Online. Äntligen har vi nu en gemensam publiceringskanal för alla socioonomaster och en plattform för tvärvetenskapliga diskussioner om namns betydelse i samhället och i den mänskliga interaktionen – liksom hur vi som forskare bäst studerar dessa spännande frågor. I det första numret (NoSo 1-2021) har medlemmar ur tidskriftens internationella råd bidragit med artiklar utifrån sina respektive forskningsområden. Resultatet blev en myllrande mångfald av perspektiv och metoder!

  • I artikeln Places of power: naming of affective places utforskar Terhi Ainiala och Pia Olsson hur platser och platsers namn kan ge en känsla av ”empowerment”.
  • I Referring to women using feminine and neuter gender: Sociopragmatic gender assignment in German dialects (av Simone Busley och Damaris Nübling) får läsaren bekanta sig med det tyska bruket att i vissa situationer ange förnamn i bestämd form – och den spännande upptäckten att valet mellan feminin respektive neutral bestämning (die Anna eller das Anna) styrs av olika sociala och pragmatiska faktorer.
  • I artikeln The (im)morality of disease names: COVID-19 diskuterar Elwys de Stefani den aktuella frågan om hur sjukdomar bör namnges – och beskriver hur användning av inofficiella namnvarianter kan riskera bidra till stigmatisering och politisering.
  • I Socio(historical) onomastics through the language-philosophical lense, with reference to early New England titles of civility förmedlar Adrian Pablé en teoretisk semiologisk genomgång och kritisk reflektion över den historiska socioonomastikens möjligheter och begränsningar.
  • I Signals of onomastic capital: From transhistorical roots to the contemporary globalized trend of sponsored names analyserar Guy Puzey, Jani Vuolteenaho och Matthias Wolny den idag alltmer utbredda kommodifieringen av sponsrade platsnamn och undersöker hur namn kan fungera som onomastiskt kapital.
  • I en Concluding commentary: the social and political life of names and naming för Reuben Rose Redwood avslutningsvis en kritisk och konstruktiv diskussion om socioonomastikens möjligheter som också innehåller intressanta resonemang kring volymens bidrag. 

Så gå in och läs det spännande första numret, inspireras av de många perspektiven och bidra till fortsatta diskussioner och analyser genom att sända in egna bidrag efterhand! 

P.S. NoSo 1-2021 har redan ca 400 nedladdningar!

Emilia Aldrin

New scientific journal for socio-onomastic research

A new scientific journal has been founded by members of the research network New trends in Nordic Socio-onomastics:

Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics!

The first volume of the journal, which is published by The Royal Gustavus Adolphus Academy in Sweden, will be available in spring 2021 and possible to access online via the journal website. The first volume open for submission is planned for spring 2022.

The Nordic Journal of Socio-Onomastics will publish peer-reviewed scientific articles that discuss the role of proper names in society and social interaction. The journal is interdisciplinary and welcome articles from any discipline. This allows authors to use a wide range of theories, methods and perspectives to analyse names as well as to combine different types of data. Purely theoretical contributions are also welcome. The analyses may consider any kind of proper names, and although the journal focuses on Nordic perspectives, articles of Scandinavian or international interest from all over the world are welcome. The journal has an international and multidisciplinary advisory board, with members from different disciplines and different parts of the world.

Articles can be written in English or any of the Scandinavian Languages (Danish, Norwegian, Swedish). All articles are published with an English abstract. If you are interested in submitting, please note the instructions on the journal website.

Emilia Aldrin

The future of the Nordic socio-onomastic network

by Terhi Ainiala, Emilia Aldrin & Birgit Eggert

The NOS-HS workshop-project New Trends in Nordic Socio-onomastics has been completed with really good results, and is now continuing as a network for Nordic scientists working with socio-onomastics.

One of the project results is this website, that will be the center of the network from now on. The network members will regularly publish blog posts with news about research, events and publications with socio-onomastic content. The entries will be written in the Nordic languages ​​or English. The web-blog will be the most dynamic feature on the site, but new information about research ideas and network participants will be added when relevant.

The research project ideas identified through the workshop-project live on in smaller sub-networks. Each of these sub-networks will explore the best ways to bring each idea in to life as concrete research projects, and – possibly – also work with a variation of smaller outcome with different angles on the subjects. The project ideas will be developed over time depending on the concrete resources available.

At the same time, we will try to apply for funding for another NOS-HS workshop series to be able to concretize and sharpen those of the project topics that are best suited for large projects with collaboration between several researchers from different countries. The aim of this will be a concentrated preparation of specific research applications that are strong enough for international competition.

The upcoming Nordic Journal of Socio-Onomastics / Nordisk Tidskrift för socio-onomastik will soon be presented in more detail here on the blog. It will be a significant publishing channel for future socio-onomastic research both in the Nordic region and in a wider international context.

Our network will present its results and future ideas at the next international onomastic congress in Krákow in August 2020 (ICOS 2020). We encourage all interested in socio-onomastics to contact us there.

We look forward to be acquainted with the many new socio-onomastic initiatives that we hope and expect the future will bring.

New Trends in Nordic Socio-onomastics: network results

How it started…

The research network New Trends in Nordic Socio-onomastics started as a NOS-HS funded workshop program during 2018 and 2019. We wanted to stimulate innovative research development within the socio-onomastic field by enabling Nordic researchers to come together, participate in discussions, explore new theoretical and methodological tools and identify new problem areas suitable for future joint Nordic projects. A workshop series was organized, that focused on a) new theoretical perspectives relevant for socio-onomastic studies, b) new methodolgical tools suitable for contemporary synchronic onomastic studies and c) new methodological tools suitable for historical and diachronic onomastic studies.

Why socio-onomastics?

Despite the multifaceted research in socio-onomastics thus far, many important areas had hardly been touched upon when the NOS-HS funded workshop program began in 2018 and 2019. During the workshops, we examined how the analysis of names in the present and in historical time can provide important perspectives on structural problems, challenges and cultural developments such as globalization, migration, cultural diversity, urbanization, different groups’ inclusion or exclusion in society, majorities vs. minorities, and digitalization. We found that, by combining historical and contemporary materials, we can understand contemporary issues in a larger perspective, allow for a more problematized understanding of the phenomenon by diachronic perspectives, gain new insights to which name pattern that has historically led to which consequences – and thereby perceive a better understanding of the present.

What was achieved?

The aim was to establish a research network and identify themes suitable for common Nordic research applications – and we did! A total of 22 researchers – from Denmark, Finland, Norway and Sweden – participated in the network activities and showed great enthusiasm in the project. As a result of the workshops, six promising research themes were identified: Trends in Personal NamesWhat is a Name?Minority and Multi­lingualismName and NationalismDigital landscapes in the Nordic Countries and Names in writing. These will be further explored in a near future. We also identified the need for a socio-onomastic scientific journal, which we were able to create through the transformation of the current Studia Anthroponymica Scandinavica into the new Nordic Journal of Socio-Onomastics / Tidskrift för nordisk socio-onomastik (more information about the new journal is soon available at: Our many discussions within the network were documented through Flinga-files as well as through blog posts on the website. Last but not least, this website was created as a centre for the network communication and will continue to show the activities within the network.

Emilia Aldrin, Terhi Ainiala, Birgit Eggert

(Graphics by Bo Nissen Knudsen)

Refleksioner omkring metodeworkshop i København

Den sidste workshop i projektet New Trends in Nordic Socio-onomastics blev holdt i København i dagene 2.-4. oktober 2019. Denne gang handlede det om metoder til brug i undersøgelser af historiske navnematerialer.

Efter workshoppens præsentationer, øvelser og diskussioner står det klart at der findes mange muligheder for at afdække socioonomastiske problemstillinger gennem metoder fra tilgrænsende fag.

Arkivernes digitaliseringer af store mængder kildemateriale giver et enormt potentiale til undersøgelser på tværs af tid, geografisk udbredelse og social stilling. Der er en begrænsning i at kunne styre de store datamængder, men med involvering af datakyndige i projekterne, vil det kunne afhjælpes og mange nye indsigter kan opnås.

Nye vinkler på arkæologiens materielle fund til belysning af det ordstof som indgår ældre tiders navne, giver interessante udsigter til ny viden om de ældste navnelag, som ellers er svære at tilgå med en socioonomastisk vinkel.

De nye perspektiver inspirerede til yderligere bearbejdning af de idéer til forskningsprojekter på tværs i Norden som fostredes ved forårets workshop i Halmstad. Det resulterede i gode, velbelyste og grundigt gennemtænkte projektidéer som kan give anledning til en række fremragende forskningsansøgninger på tværs i Norden i de kommende år.

Metodeworkshop i København

Nu nærmer sig tiden for den tredje workshop for netværket New Trends in Nordic Socio-onomastics. Den 2.-4. oktober 2019 samles vi på Københavns Universitet for at inspireres af metoder med relevans for historiske studier som bruges i andre forskningsdiscipliner.

Workshoppens program byder på en blanding af gæsteforelæsninger, gruppediskussioner og praktiske forsøg. Der stiftes bekendtskab med et arkæologisk syn på jernalderens personnavne, oparbejdelsen af store kvantitative data i bl.a. digitaliserede folketællinger samt den historiske sociolingvistiks metoder, og praktiske øvelser med digitaliseret historisk materiale giver indblik i hvilke potentialer der er for socioonomastikken i sådanne materialer.

De nye input diskuteres i grupper og i plenum, og de nye perspektiver bruges til videreudviklingen af projektidéerne fra de to tidligere workshops. Workshoppens kreative dage vil uden tvivl give nye perspektiver på socioonomastikkens muligheder fremover. Læs mere om de tre planlagte workshops her.

Reflektioner kring metodworkshop i Halmstad

Det blev tre intensiva och kreativa dagar under nätverksträffen i Halmstad den 27-29 mars 2019! Tre gästföreläsare hjälpte oss fördjupa våra kunskaper om specifika metoder: Charlotte Hagström (etnolog, Lunds universitet) pratade om etnografi och nätetnografi, Vaike Fors (pedagog, Högskolan i Halmstad) beskrev visuella deltagande metoder och Mikael Sandström (statsvetare, Högskolan i Halmstad) visade olika möjligheter att arbeta med kvantitativa metoder som faktoranalys och SEM. Vi fick också tillfälle att själva laborera och testa på olika verktyg samt diskutera hur vi kan tillämpa de nya perspektiven i socioonomastisk forskning. 

Det kom fram en hel del intressanta idéer för små och stora undersökningar. Flera tänkbara framtida projekt med nordiskt samarbete har också börjat utkristalliseras. Genom att diskutera den forskning som redan pågår inom nätverket blev det tydligt att det finns många gemensamma intresseområden och beröringspunkter. Vi ser och uppskattar de möjligheter till ökad sampublicering som detta medför, liksom möjligheter att involvera studenter i forskning för att synliggöra och sammankoppla forskning och utbildning. I diskussionerna betonades också att inte alla projekt måste externfinansieras utan även småskaliga samarbeten och fallstudier från olika länder är viktiga. De projekttankar som påbörjats kommer att fortsätta bearbetas under kommande workshop liksom i andra former. 

Under dagarna blev det också tydligt att nya metoder aktualiserar nya frågor som vi behöver ytterligare kunskap kring. De etiska perspektiven blir viktiga i samband med flera kvalitativa metoder som diskuterats och den europeiska lagstiftningen GDPR ställer särskilda krav på forskningen som vi behöver utreda noggrannt. Nya sätt att arbeta skapar också behov av att föra fler diskussioner kring vad socioonomastiken är och består av, vilka olika inriktningar som kanske finns och hur de förhåller sig till andra vetenskapsområden. 

Emilia Aldrin

På gång: metodworkshop i Halmstad

Nu drar det ihop sig för den andra workshoppen inom nätverket New Trends in Nordic Socio-onomastics! Den 27-29 mars 2019 samlas vi på Högskolan i Halmstad för att inspireras av nya metoder av relevans för synkrona studier. Det blir en blandning av gästföreläsningar, diskussioner och laborativt arbete. Vi kommer att beröra både kvalitativa metoder (nätetnografi och visuella deltagande metoder), kvantitativa metoder (SEM och enklare datamining) och digitala verktyg som kanske kan stötta forskningsprocessen. Vi hoppas på kreativa dagar och nya perspektiv på socioonomastikens möjligheter! Läs mer om de tre planerade nätverksträffarna här.

Reflektioner från teoriworkshoppen i Helsingfors

Det blev många spännande diskussioner under workshoppen! Att sätta socioonomastiken i centrum snarare än att fokusera på enskilda namntyper blev en positiv upplevelse, eftersom det öppnar upp inom fältet men också mot andra fält. Formatet med längre föredrag och efterföljande diskussioner både i smågrupper och gemensamt verkade fungera väl, eftersom olika personer uppmärksammade olika perspektiv som flera kunde ta del av och inspireras av.

Under workshopdagarna fick vi syn på många nya forskningsidéer, nya perspektiv på gamla problemställningar och material och möjligheter till nya forskningssamarbeten. Vi kunde konstatera att det finns en tvärvetenskaplig potential i socioonomastiken som nog är ovanlig och som måste tas tillvara genom att betona likheter och ingångar gentemot olika fält för att locka fler forskare, samtidigt som vi också behöver ta ställning till frågor om avgränsning. Det blev också tydligt att det finns en mångfald av socioonomastiska teorier och metoder och ett nyskapande som borde uppmärksammas och beskrivas tydligare, både inåt och utåt. “Inspirerande!” var ett ord som återkom i mångas reflektioner under den sista dagen. Vi konstaterade att vi har all anledning att vara stolta över att vara socioonomaster!

En mängd uppslag på forskningsidéer kom fram redan under den första workshopdagen i Helsingfors. När forskarna inledningsvis fick beskriva sina förhoppningar om kommande socioonomastiska studier som man vill engagera sig i lyftes flera viktiga frågor med koppling till samhällsutmaningar såsom globalisering och migration (med frågor kring konsekvenserna av att namn förflyttas över nations- och kulturgränser, namn och flerspråkighet i det urbana rummet, namnbruk bland minoriteter och migranter kopplat till sociala, politiska, ekonomiska processer och hur det påverkar platser, identiteter, individer), förändrade gränser mellan privat-offentligt (som synliggörs i namnbruk i det offentliga rummet men också i virtuella rum), nya familjemönster (som förhandlas genom namnbruk) och kommersialisering (namnens kommersiella värde och betydelse i olika sammanhang som näringsliv, offentlig sektor och turism).

Deltagarna delade också med sig av en mängd andra intressanta pågående och planerade studier kring bland annat namnspridning och innovationsteori, mönsterpåverkan, hur hierarkier påverkar namnbruk, namn i förhållande till andra språkliga referenser, kognitiva perspektiv på hur människor avkodar och förstår namn i landskapet, diakrona perspektiv på språkliga landskap, namnplanering, namn som narrativ samt hur studier av namn och samhälle i historisk miljö kan lära oss något om samtiden.

Under den sista workshopdagen diskuterade vi nätverkets framtid. Deltagarna betonade vikten av att utveckla socioonomastiken som disciplin och samarbeta tvärvetenskapligt med andra fält för att det ska bli riktigt intressant. Förutom andra delar av språkvetenskapen blir det viktigt att skapa dialog med etnologer, antropologer, sociologer, humangeografer med flera. Den som söker på “socioonomastik” på nätet finner väldigt få träffar, så vi behöver arbeta för att tydliggöra området både för oss själva, gentemot andra inom vårt fält och gentemot andra fält.

Vi diskuterade också behovet av att få upp socioonomastiken på den internationella dagordningen och att en internationell tidskrift som är genuint tvärvetenskaplig och “cutting edge” kunde vara en spännande möjlighet för detta. Vi beslutade oss för att identifiera de praktiska stegen för att få en tidskrift på plats och att återkomma till detta vid nästa workshop i Halmstad 2019. En annan idé som lyftes upp var att om några år kanske kunna arrangera “The first international congress of socioonomastics”. I väntan på dessa planer ska hemsidan fungera som vår primära kommunikationsplattform.