Reflektioner från teoriworkshoppen i Helsingfors

Det blev många spännande diskussioner under workshoppen! Att sätta socioonomastiken i centrum snarare än att fokusera på enskilda namntyper blev en positiv upplevelse, eftersom det öppnar upp inom fältet men också mot andra fält. Formatet med längre föredrag och efterföljande diskussioner både i smågrupper och gemensamt verkade fungera väl, eftersom olika personer uppmärksammade olika perspektiv som flera kunde ta del av och inspireras av.

Under workshopdagarna fick vi syn på många nya forskningsidéer, nya perspektiv på gamla problemställningar och material och möjligheter till nya forskningssamarbeten. Vi kunde konstatera att det finns en tvärvetenskaplig potential i socioonomastiken som nog är ovanlig och som måste tas tillvara genom att betona likheter och ingångar gentemot olika fält för att locka fler forskare, samtidigt som vi också behöver ta ställning till frågor om avgränsning. Det blev också tydligt att det finns en mångfald av socioonomastiska teorier och metoder och ett nyskapande som borde uppmärksammas och beskrivas tydligare, både inåt och utåt. “Inspirerande!” var ett ord som återkom i mångas reflektioner under den sista dagen. Vi konstaterade att vi har all anledning att vara stolta över att vara socioonomaster!

En mängd uppslag på forskningsidéer kom fram redan under den första workshopdagen i Helsingfors. När forskarna inledningsvis fick beskriva sina förhoppningar om kommande socioonomastiska studier som man vill engagera sig i lyftes flera viktiga frågor med koppling till samhällsutmaningar såsom globalisering och migration (med frågor kring konsekvenserna av att namn förflyttas över nations- och kulturgränser, namn och flerspråkighet i det urbana rummet, namnbruk bland minoriteter och migranter kopplat till sociala, politiska, ekonomiska processer och hur det påverkar platser, identiteter, individer), förändrade gränser mellan privat-offentligt (som synliggörs i namnbruk i det offentliga rummet men också i virtuella rum), nya familjemönster (som förhandlas genom namnbruk) och kommersialisering (namnens kommersiella värde och betydelse i olika sammanhang som näringsliv, offentlig sektor och turism).

Deltagarna delade också med sig av en mängd andra intressanta pågående och planerade studier kring bland annat namnspridning och innovationsteori, mönsterpåverkan, hur hierarkier påverkar namnbruk, namn i förhållande till andra språkliga referenser, kognitiva perspektiv på hur människor avkodar och förstår namn i landskapet, diakrona perspektiv på språkliga landskap, namnplanering, namn som narrativ samt hur studier av namn och samhälle i historisk miljö kan lära oss något om samtiden.

Under den sista workshopdagen diskuterade vi nätverkets framtid. Deltagarna betonade vikten av att utveckla socioonomastiken som disciplin och samarbeta tvärvetenskapligt med andra fält för att det ska bli riktigt intressant. Förutom andra delar av språkvetenskapen blir det viktigt att skapa dialog med etnologer, antropologer, sociologer, humangeografer med flera. Den som söker på “socioonomastik” på nätet finner väldigt få träffar, så vi behöver arbeta för att tydliggöra området både för oss själva, gentemot andra inom vårt fält och gentemot andra fält.

Vi diskuterade också behovet av att få upp socioonomastiken på den internationella dagordningen och att en internationell tidskrift som är genuint tvärvetenskaplig och “cutting edge” kunde vara en spännande möjlighet för detta. Vi beslutade oss för att identifiera de praktiska stegen för att få en tidskrift på plats och att återkomma till detta vid nästa workshop i Halmstad 2019. En annan idé som lyftes upp var att om några år kanske kunna arrangera “The first international congress of socioonomastics”. I väntan på dessa planer ska hemsidan fungera som vår primära kommunikationsplattform.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *