Namn, normer och normbrott – NORNA-kongress i Halmstad 2025

Den 21-23 maj arrangerades NORNA:s 18:e nordiska namnforskarkongress vid Högskolan i Halmstad och samlade ett 40-tal namnforskare från hela Norden. Det blev tre mycket intressanta dagar under temat ”Namn, normer och normbrott”, som ansluter väl till socioonomastikens intresseområde. Två inbjudna plenarföredragshållare gav inspirerande perspektiv på temat. Jane Pilcher (Storbritannien) talade om ”People’s names: choices and contraints” och beskrev teoretiska perspektiv på namn och normer hämtade från Marx och Goffman samt gav en nyttig jämförelse med personnamnsskicket i Storbritannien, som till skillnad från de nordiska länderna, saknar namnlag och har mycket få juridiska begränsningar på människors namnval, samtidigt som de sociala normerna tycks förbli starka. Lasse Hämäläinen (Finland) talade om ”No rules? Norms and freedom in online username choices” och pekade på den stora kreativitet som råder i namnskicket på digitala plattformar, men också vissa tydliga återkommande mönster i både form och semantik samt de viktiga begränsningar som skapas av de tekniska plattformarna (och deras önskan att bibehålla makt över användarnas persondata).

Merparten av de övriga presenterade föredragen under kongressen anslöt också till temat och gav bland annat exempel på jämförande perspektiv på namnlagar och namntrender för personnamn i olika delar av Norden, normbrytande namnval och myndigheters hantering av namn, normering av ortnamn och gatunamn, namnåtergivning på kartor med mera. Dessutom diskuterades normer inom forskningsfältet. Under kongressens andra dag ordnades en workshop med temat ”Vad är socioonomastik?” som gav upphov till viktiga diskussioner om hur detta forskningsområde kan definieras, vad det kommit att innehålla och vilket bidrag det erbjuder till det redan existerande forskningslandskapet, liksom hur området förhåller sig till andra forskningsfält som språkliga landskap och sociolingvistik med mera. Under kongressen genomfördes också en nätverksträff, där det nordiska socioonomastiska nätverkets fortsatta verksamhet planerades.

Utöver föredrag och vetenskapliga diskussioner innehöll kongressen rika tillfällen för social samvaro, nätverkande med gamla och nya kollegor, en utflykt till näraliggande Bjärehalvön och en kongressmiddag.

Nu ser vi fram emot nästa möjlighet att diskutera socioonomastiken i Norden på NORNA-symposiet i Reykjavik 2026! 

Inbjudan till internationellt nätverksmöte

The International Network for Personal Names Research (efterföljare till Jane Pilchers PNRN-nätverk) bjuder in till en digital nätverksträff den 12 Juni 2025,
kl 12am – 3pm (UTC+2). Temat för träffen blir ”Given names in different countries: similarities, differences, historical and contemporary developments” och kommer att innehålla möjlighet till korta föredrag, forskningspitch och interaktiva möten i mindre grupper. Se bifogad fil för mer information om anmälan. Nätverket har mer än 50 medlemmar från mer än 20 länder – välkommen att hänga med!

Äntligen är NoSo här!

Ni har väl inte missat att första numret av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics har kommit? Vilken känsla att hålla det tryckta numret i sin hand efter alla förberedelser och väntan! För den som hellre läser på skärm finns NoSo också Open Acess Online. Äntligen har vi nu en gemensam publiceringskanal för alla socioonomaster och en plattform för tvärvetenskapliga diskussioner om namns betydelse i samhället och i den mänskliga interaktionen – liksom hur vi som forskare bäst studerar dessa spännande frågor. I det första numret (NoSo 1-2021) har medlemmar ur tidskriftens internationella råd bidragit med artiklar utifrån sina respektive forskningsområden. Resultatet blev en myllrande mångfald av perspektiv och metoder!

  • I artikeln Places of power: naming of affective places utforskar Terhi Ainiala och Pia Olsson hur platser och platsers namn kan ge en känsla av ”empowerment”.
  • I Referring to women using feminine and neuter gender: Sociopragmatic gender assignment in German dialects (av Simone Busley och Damaris Nübling) får läsaren bekanta sig med det tyska bruket att i vissa situationer ange förnamn i bestämd form – och den spännande upptäckten att valet mellan feminin respektive neutral bestämning (die Anna eller das Anna) styrs av olika sociala och pragmatiska faktorer.
  • I artikeln The (im)morality of disease names: COVID-19 diskuterar Elwys de Stefani den aktuella frågan om hur sjukdomar bör namnges – och beskriver hur användning av inofficiella namnvarianter kan riskera bidra till stigmatisering och politisering.
  • I Socio(historical) onomastics through the language-philosophical lense, with reference to early New England titles of civility förmedlar Adrian Pablé en teoretisk semiologisk genomgång och kritisk reflektion över den historiska socioonomastikens möjligheter och begränsningar.
  • I Signals of onomastic capital: From transhistorical roots to the contemporary globalized trend of sponsored names analyserar Guy Puzey, Jani Vuolteenaho och Matthias Wolny den idag alltmer utbredda kommodifieringen av sponsrade platsnamn och undersöker hur namn kan fungera som onomastiskt kapital.
  • I en Concluding commentary: the social and political life of names and naming för Reuben Rose Redwood avslutningsvis en kritisk och konstruktiv diskussion om socioonomastikens möjligheter som också innehåller intressanta resonemang kring volymens bidrag. 

Så gå in och läs det spännande första numret, inspireras av de många perspektiven och bidra till fortsatta diskussioner och analyser genom att sända in egna bidrag efterhand! 

P.S. NoSo 1-2021 har redan ca 400 nedladdningar!

Emilia Aldrin