Emilia Aldrin – New trends in Nordic Socio-onomastics

Namn, normer och normbrott – NORNA-kongress i Halmstad 2025

Den 21-23 maj arrangerades NORNA:s 18:e nordiska namnforskarkongress vid Högskolan i Halmstad och samlade ett 40-tal namnforskare från hela Norden. Det blev tre mycket intressanta dagar under temat ”Namn, normer och normbrott”, som ansluter väl till socioonomastikens intresseområde. Två inbjudna plenarföredragshållare gav inspirerande perspektiv på temat. Jane Pilcher (Storbritannien) talade om ”People’s names: choices and contraints” och beskrev teoretiska perspektiv på namn och normer hämtade från Marx och Goffman samt gav en nyttig jämförelse med personnamnsskicket i Storbritannien, som till skillnad från de nordiska länderna, saknar namnlag och har mycket få juridiska begränsningar på människors namnval, samtidigt som de sociala normerna tycks förbli starka. Lasse Hämäläinen (Finland) talade om ”No rules? Norms and freedom in online username choices” och pekade på den stora kreativitet som råder i namnskicket på digitala plattformar, men också vissa tydliga återkommande mönster i både form och semantik samt de viktiga begränsningar som skapas av de tekniska plattformarna (och deras önskan att bibehålla makt över användarnas persondata).

Merparten av de övriga presenterade föredragen under kongressen anslöt också till temat och gav bland annat exempel på jämförande perspektiv på namnlagar och namntrender för personnamn i olika delar av Norden, normbrytande namnval och myndigheters hantering av namn, normering av ortnamn och gatunamn, namnåtergivning på kartor med mera. Dessutom diskuterades normer inom forskningsfältet. Under kongressens andra dag ordnades en workshop med temat ”Vad är socioonomastik?” som gav upphov till viktiga diskussioner om hur detta forskningsområde kan definieras, vad det kommit att innehålla och vilket bidrag det erbjuder till det redan existerande forskningslandskapet, liksom hur området förhåller sig till andra forskningsfält som språkliga landskap och sociolingvistik med mera. Under kongressen genomfördes också en nätverksträff, där det nordiska socioonomastiska nätverkets fortsatta verksamhet planerades.

Utöver föredrag och vetenskapliga diskussioner innehöll kongressen rika tillfällen för social samvaro, nätverkande med gamla och nya kollegor, en utflykt till näraliggande Bjärehalvön och en kongressmiddag.

Nu ser vi fram emot nästa möjlighet att diskutera socioonomastiken i Norden på NORNA-symposiet i Reykjavik 2026!

Inbjudan till internationellt nätverksmöte

The International Network for Personal Names Research (efterföljare till Jane Pilchers PNRN-nätverk) bjuder in till en digital nätverksträff den 12 Juni 2025,
kl 12am – 3pm (UTC+2). Temat för träffen blir ”Given names in different countries: similarities, differences, historical and contemporary developments” och kommer att innehålla möjlighet till korta föredrag, forskningspitch och interaktiva möten i mindre grupper. Se bifogad fil för mer information om anmälan. Nätverket har mer än 50 medlemmar från mer än 20 länder – välkommen att hänga med!

Invitation-Online-Meeting Download

Nytt nummer av NoSo om namn och genus!

Under 2024 väntas flera nummer av vår framgångsrika Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics – helt Open Access! Först ute är ett temanummer med gästredaktören Jane Pilcher under temat Conventions and creativity? Names in the (re)construction of gender. Här bidrar fem artikelförfattare med aktuella perspektiv på hur förnamn, efternamn och namnbyten bidrar till förhandling av genusnormer. Utöver studier från Danmark, Finland och Norge finns också exempel från Storbritannien samt Australien, Irland och Kanada.

Volymen inleds med en introduktion av sociolog Jane Pilcher som ger en teoretisk kontext till ämnet. Därefter följer Anna-Maija Castréns artikel ‘The family fight is on!’ Finnish mixed-sex couples, humour and alternatives to patrilineal surnaming. Line Førre Grønstad har bidragit med artikeln Tradition and gender: Norwegian men’s surnames och Katrine Kehlet Bechsgaard med artikeln ‘Our family came to be with this name ‘Family identity and gender roles in surname choices. Artikeln Name changing and gender: An analysis of name changes made in the United Kingdom via enrolled deed polls, 1998–2019 är samförfattad av Jane Pilcher, Hannah Deakin-Smith, Emilia Aldrin och Hanh Thi My Nguyen. Volymen avslutas med Julia Sinclair-Palms artikel Names as a trans technology: Exploring the naming practices of trans youth in Australia, Ireland and Canada.

Trevlig sommarläsning!

hälsar NoSo-redaktionen genom Emilia Aldrin

Lästips: Namnens sociolingvistik

Under våren 2024 kom den tredje omarbetade upplagan av den populära kurslitteraturboken Sociolingvistik (red. av Eva Sundgren) som används på många grundutbildningar i Sverige – och innehåller för första gången ett kapitel om ”Namnens sociolingvistik”! Vid sidan av kapitel om bland annat dialekter och sociolekter, språkkontakter, språkattityder, språkförändring och språkpolitik får läsaren nu också bekanta sig med socioonomastiken som en viktig del av sociolingvistiken. I kapitlet om namnens sociolingvistik, författat av undertecknad, introduceras läsaren till flera namntyper och olika sociala funktioner som namn, namnvariation och frånvaron av namn kan bära i skilda sammanhang. I särskilda avsnitt behandlas teman som namn och identitet, namn och genus, namn och mångkultur, namninnovationer och namntrender samt namnplanering och maktutövning. Beskrivningen är baserad på i första hand aktuell forskning från de nordiska länderna med många tips till vidare läsning. Dessutom finns ett särskilt avsnitt om metoder och etiska överväganden.

Tips till uppsatsskrivande studenter!

Emilia Aldrin

NoSo 2023 – Namn och social representation i varierande diskurser

Årets nummer av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik – är publicerat online på en ny plattform, med full Open Acess, sökbart arkiv och andra fina funktioner! Gå gärna in på https://publicera.kb.se/noso och klicka runt!

Det här året fylls NoSo av ett temanummer med titeln ”Social representation and naming in sociocultural discourses”. Fem fina artiklar, liksom ett förord av gästredaktörerna Terhi Ainiala och Minna Nevala, ingår. Artiklarna, som denna gång alla är skrivna på engelska, knyter an till framträdanden som hölls vid en workshop inom språkkonferensen The XLVII Annual Conference on Linguistics, Tampere, Finland, mars 2021 och behandlar både namngivningspraktiker och andra näraliggande språkliga praktiker som kategorisering och etikettering. Gemensamma perspektiv som tas upp i flera av artiklarna är hur namngivning kan bli en viktig del i skapandet av gruppidentiteter, hur namn tydliggör social representation och hur namngivning kan bidra till sociokulturell inkludering och exkludering. Gästredaktörernas förord ger en viktig teoretisk bakgrund till området namn och social representation.

Många av bidragen visar hur statistiska verktyg och datorunderstödda korpusanalyser kan underlätta utforskandet av ett stort material. Terhi Ainiala, tillsammans med Salla Jokela, Jenny Tarvainen och Jarmo H. Jantunen, använder korpusmetoderna CADS och kollokationsanalys för att studera hur människor i diskussionsforum på webben använder omtalsformer som relaterar till finska städer (t.ex. ”Stadilainen”, ett slangnamn för Helsingfors) och visar hur det därigenom skapas föreställda motsättningar mellan olika grupper av människor som bor på olika platser i artikeln Geographic imagination and urban-rural binary in online discourses related to the capital region of Finland. Antti Kanner och Jaakko Raunamaa använder statistisk korrelation för att undersöka om omnämnandet av välkända personer i media kan ha påverkat namnmodet i Finland i början av 1900-talet och argumenterar för att det behövs en mer nyanserad förståelse för samverkansmekanismerna mellan media och namnmode i artikeln Large-scale statistical analysis on representation of public figures in newspapers and naming conventions in Finland in 1900-1939.

I andra bidrag kombineras kvantitativa och kvalitativa metoder på intressanta sätt. Minna Nevala och Jukka Tyrkkö kombinerar kvantitativa urvalsmetoder och kvalitativa näranalyser för att undersöka hur människor med psykisk ohälsa omtalas och etiketteras på successivt förändrade sätt i Brittiska parlamentets protokoll från 1950-tal till 2000-tal i artikeln Lunatics and idiots. Även Hanna Limatius artikel ‘The superfats, the middlies and the barely-fats’ kombinerar kvantitativa och kvalitativa analyser i sin studie av modebloggar och pekar på innovativa språkliga konstruktioner som omförhandlar invanda föreställningar om kroppars utseende. Maria Sarhemaas artikel Appelativized first names as terms of abuse kombinerar korpusanalyser med en webbenkät för att undersöka när och hur vissa finska mansnamn (Uuno, Tauno, Urpo) används som nedsättande substantiv.

Trevlig läsning önskar redaktionen!

Är du intresserad av att skicka in ett bidrag till NoSo? Gå in på webbplatsen eller kontakta redaktionen för mer information.

Emilia Aldrin

NoSo 2022 – nytt nummer av tidskriften ute nu!

Missa inte årets nummer av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik – som innehåller sex spännande artiklar om namngivning och dess sociala betydelser, i både samtid och historisk tid!

Flera av artiklarna berör hur namngivning av platser kan bidra till social positionering i det urbana rummet. Helle Lykke Nielsen, tillsammans med Maria Löfdahl, Tove Rosendal, Johan Järlehed och Tommaso Milani, analyserar hur moskéer i Göteborg använder namn och språkval som strategier för att positionera sig både inom religionen och i förhållande till det omgivande svenska majoritetssamhället. Daniel Duncan bidrar till den växande forskningen om hur namngivningen av nybyggda områden skapar ett onomastiskt kapital som både positionerar och säljer platsen. Med utgångspunkt i ett konkret exempel från Missouri, USA, föreslår han ett konkret metodologiskt analysverktyg i flera steg. Terhi Ainiala, Paula Sjöblom och Ulla Hakala undersöker hur finska kommuner positionerar sig genom kommunsloganer och vilken språklig och retorisk roll kommunens namn får i detta sammanhang.

Andra artiklar i volymen fokuserar istället på hur namngivning av människor bidrar till social positionering och identitetsskapande. Linnea Gustafsson studerar hur praktiken att använda flera förnamn (det så kallade flernamnssystemet) växte fram i Skellefteå i norra Sverige under 1700- och 1800-talen, först som en social markör för den övre medelklassen (borgerskapet) – och framför allt dess kvinnor – för att sedan spridas till andra sociala grupper. Även Sofia Kotilainen analyserar personnamnsval, men med fokus på 2000-talet och två europeiska kungahus där hon visar hur namnvalen balanserar mellan upprätthållande av tradition och vilja till förändring, varvid hon också introducerar det nya begreppet onomastisk litteracitet. I Lennart Rymans artikel färdas läsaren till medeltiden och får inblickar i omtalsskicket för kvinnor i Stockholms stadsböcker, där författaren argumenterar för att bruket av binamn markerar en marginaliserad position i samhället, oavsett om binamnets semantik är nedsättande eller inte.

Har du själv socioonomastisk forskning på gång och funderar på att publicera i NoSo? Kontakta redaktionen för information om nästa datum för inskick!

Äntligen är NoSo här!

Ni har väl inte missat att första numret av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics har kommit? Vilken känsla att hålla det tryckta numret i sin hand efter alla förberedelser och väntan! För den som hellre läser på skärm finns NoSo också Open Acess Online. Äntligen har vi nu en gemensam publiceringskanal för alla socioonomaster och en plattform för tvärvetenskapliga diskussioner om namns betydelse i samhället och i den mänskliga interaktionen – liksom hur vi som forskare bäst studerar dessa spännande frågor. I det första numret (NoSo 1-2021) har medlemmar ur tidskriftens internationella råd bidragit med artiklar utifrån sina respektive forskningsområden. Resultatet blev en myllrande mångfald av perspektiv och metoder!

I artikeln Places of power: naming of affective places utforskar Terhi Ainiala och Pia Olsson hur platser och platsers namn kan ge en känsla av ”empowerment”.

I Referring to women using feminine and neuter gender: Sociopragmatic gender assignment in German dialects (av Simone Busley och Damaris Nübling) får läsaren bekanta sig med det tyska bruket att i vissa situationer ange förnamn i bestämd form – och den spännande upptäckten att valet mellan feminin respektive neutral bestämning (die Anna eller das Anna) styrs av olika sociala och pragmatiska faktorer.

I artikeln The (im)morality of disease names: COVID-19 diskuterar Elwys de Stefani den aktuella frågan om hur sjukdomar bör namnges – och beskriver hur användning av inofficiella namnvarianter kan riskera bidra till stigmatisering och politisering.

I Socio(historical) onomastics through the language-philosophical lense, with reference to early New England titles of civility förmedlar Adrian Pablé en teoretisk semiologisk genomgång och kritisk reflektion över den historiska socioonomastikens möjligheter och begränsningar.

I Signals of onomastic capital: From transhistorical roots to the contemporary globalized trend of sponsored names analyserar Guy Puzey, Jani Vuolteenaho och Matthias Wolny den idag alltmer utbredda kommodifieringen av sponsrade platsnamn och undersöker hur namn kan fungera som onomastiskt kapital.

I en Concluding commentary: the social and political life of names and naming för Reuben Rose Redwood avslutningsvis en kritisk och konstruktiv diskussion om socioonomastikens möjligheter som också innehåller intressanta resonemang kring volymens bidrag.

Så gå in och läs det spännande första numret, inspireras av de många perspektiven och bidra till fortsatta diskussioner och analyser genom att sända in egna bidrag efterhand!

P.S. NoSo 1-2021 har redan ca 400 nedladdningar!

Emilia Aldrin

Vem får synas i skolans läromedel? Namngivning som spegling av samhället

I ett pågående forskningsprojekt undersöker jag hur namnbruk, språkbruk och bildbruk i läromedel bidrar till att spegla samhället och förändringar i samhället över tid. Man skulle kunna fråga sig hur viktigt ett litet namn är – sett i relation till den rika informationsmängd som finns i ett läromedel. Men faktum är, att även om egennamn utgör detaljer i språket så kan de få stor betydelse för helheten i en text. Namn väcker associationer, känslor och är kopplade till personliga, sociala och kulturella identiteter. Genom namngivning blir referenterna därför mer synliga och levande. Läsaren uppmanas också att skapa en relation till dem, eftersom kännedom om någons namn ofta är första steget i vardaglig interaktion. Användning av bilder är ett annat sätt att levandegöra texter och engagera läsaren, men namngivning har ytterligare effekter. Namngivning bidrar också till att framställa referenter som individer snarare än grupper och signalerar att referenterna är så pass viktiga att man bör känna till deras namn. Det spelar alltså roll om samhällskunskapens skildring av människor och miljöer i olika länder omtalas med namn eller inte. Och på samma sätt spelar det roll om personerna i matematikböckernas påhittade räkneuppgifter bär namn. Dessutom spelar det roll vilka slags namn som lyfts fram. Det påverkar nämligen synliggörandet av olika delar av samhället och vilka betydelser som kommer att knytas till dessa.

Därför kan namnbruket i en text säga en hel del om vilken syn på samhället man vill förmedla, i ett visst sammanhang och vid en viss tidpunkt. Läromedel är dessutom auktoritativa texter som gör anspråk på en normativ och neutral informationsförmedling, vilket gör just deras val än viktigare för läsaren. I det pågående forskningsprojektet studerar jag personnamn och ortnamn i svenska läromedel riktade till 10-åringar från 1920-tal till 2010-tal (i ämnena svenska, matematik och samhällskunskap). Några första delresultat är precis under utgivning i artikeln ”Representing Sweden: A diachronic study of names and illustrations in Swedish textbooks from the 20th and 21st centuries” i tidskriften Beiträge zur Namenforschung (snart tillgänglig här). Där analyseras bruket av personnamn och bilder i ett urval läromedel i samhällskunskap. Fokus ligger på hur namnbruket bidrar till att skapa förändrade bilder av genus och mångfald i Sverige. De resultat som framträder visar hur läromedelstexterna över tid växlar från en mansdominerad och kulturellt homogen bild till en mer jämställd och mångkulturell bild av det svenska samhället. Samtidigt kvarstår viktiga brister i synliggörandet av specifika grupper som skapar fortsatt skeva maktrelationer.

Men hur skulle då en idealisk spegling av samhället kunna uttryckas genom namnbruket i ett läromedel? Handlar det om att använda namn som kommer så nära som möjligt den faktiska kvantitativa fördelningen mellan olika grupper och platser i samhället? Nej, troligen inte. För det första eftersom samhällen ständigt förändras medan läromedel måste ha en viss varaktighet. För det andra eftersom det tillgängliga utrymmet trots allt är begränsat och inte kan rymma ”allt och alla”. Däremot kan namnbruket bidra till att skapa intryck av en mångfald som indikerar att det finns utrymme för ytterligare grupper, platser och identiteter. Genom att betona mångfald skapas också möjlighet till att inta olika perspektiv och kritiskt diskutera och problematisera själva texten och dess framställning i undervisningen. Det idealiska läromedlet skulle därför kunna sägas vara ett som synliggör, levandegör, individualiserar och understryker betydelsen av en mångfald referenter och knyter dessa till en mångfald av betydelser. Huruvida ett sådant läromedel finns i verkligheten får det fortsatta arbetet inom projektet utvisa…

Emilia Aldrin

New scientific journal for socio-onomastic research

A new scientific journal has been founded by members of the research network New trends in Nordic Socio-onomastics:

Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics!

The first volume of the journal, which is published by The Royal Gustavus Adolphus Academy in Sweden, will be available in spring 2021 and possible to access online via the journal website. The first volume open for submission is planned for spring 2022.

The Nordic Journal of Socio-Onomastics will publish peer-reviewed scientific articles that discuss the role of proper names in society and social interaction. The journal is interdisciplinary and welcome articles from any discipline. This allows authors to use a wide range of theories, methods and perspectives to analyse names as well as to combine different types of data. Purely theoretical contributions are also welcome. The analyses may consider any kind of proper names, and although the journal focuses on Nordic perspectives, articles of Scandinavian or international interest from all over the world are welcome. The journal has an international and multidisciplinary advisory board, with members from different disciplines and different parts of the world.

Articles can be written in English or any of the Scandinavian Languages (Danish, Norwegian, Swedish). All articles are published with an English abstract. If you are interested in submitting, please note the instructions on the journal website.

Emilia Aldrin

New Trends in Nordic Socio-onomastics: network results

How it started…

The research network New Trends in Nordic Socio-onomastics started as a NOS-HS funded workshop program during 2018 and 2019. We wanted to stimulate innovative research development within the socio-onomastic field by enabling Nordic researchers to come together, participate in discussions, explore new theoretical and methodological tools and identify new problem areas suitable for future joint Nordic projects. A workshop series was organized, that focused on a) new theoretical perspectives relevant for socio-onomastic studies, b) new methodolgical tools suitable for contemporary synchronic onomastic studies and c) new methodological tools suitable for historical and diachronic onomastic studies.

Why socio-onomastics?

Despite the multifaceted research in socio-onomastics thus far, many important areas had hardly been touched upon when the NOS-HS funded workshop program began in 2018 and 2019. During the workshops, we examined how the analysis of names in the present and in historical time can provide important perspectives on structural problems, challenges and cultural developments such as globalization, migration, cultural diversity, urbanization, different groups’ inclusion or exclusion in society, majorities vs. minorities, and digitalization. We found that, by combining historical and contemporary materials, we can understand contemporary issues in a larger perspective, allow for a more problematized understanding of the phenomenon by diachronic perspectives, gain new insights to which name pattern that has historically led to which consequences – and thereby perceive a better understanding of the present.

What was achieved?

The aim was to establish a research network and identify themes suitable for common Nordic research applications – and we did! A total of 22 researchers – from Denmark, Finland, Norway and Sweden – participated in the network activities and showed great enthusiasm in the project. As a result of the workshops, six promising research themes were identified: Trends in Personal Names, What is a Name?, Minority and Multilingualism, Name and Nationalism, Digital landscapes in the Nordic Countries and Names in writing. These will be further explored in a near future. We also identified the need for a socio-onomastic scientific journal, which we were able to create through the transformation of the current Studia Anthroponymica Scandinavica into the new Nordic Journal of Socio-Onomastics / Tidskrift för nordisk socio-onomastik (more information about the new journal is soon available at: http://gustavadolfsakademien.se). Our many discussions within the network were documented through Flinga-files as well as through blog posts on the website. Last but not least, this website was created as a centre for the network communication and will continue to show the activities within the network.

Emilia Aldrin, Terhi Ainiala, Birgit Eggert

(Graphics by Bo Nissen Knudsen)