Språktoberfest i Halmstad

Häromdagen genomfördes en Språktoberfest på Högskolan i Halmstad – en kompetensutvecklingsdag för lärare i svenska och svenska som andraspråk. Evenemanget ägde rum den 29 oktober 2019 och lockade ett hundratal besökare från regionen. Årets tema var ”Svenskan i en mångspråkig kontext” och ett par av föredragen berörde socioonomastik. Professor Staffan Nyström från Uppsala universitet talade om valet av exonymer, såsom Peking-Beijing och Burma-Myanmar. Åhörarna fick veta vilka aktörer i Sverige och FN som försöker reglera detta namnbruk och hur de (språk)politiska argumenten kan se ut. Docent Johan Järlehed från Göteborgs universitet talade om lingvistiska landskap, segregation och gentrifiering i Göteborg. Utifrån exempel som Nya Hovås diskuterades hur bland annat namngivning av områden kan bidra till kommersialisering av platser och skapandet av sociala gränser i staden. Båda föredragen gav upphov till intressanta frågor och diskussion bland besökarna.

Studenter utforskar namnens betydelse för social och ekologisk hållbarhet

Kan namnbruk bidra till social och ekologisk hållbarhet?

Denna fråga fick studenter fördjupa sig i under en kurs om “Namn i språk och samhälle” vid Högskolan i Halmstad våren 2019. Arbetet genomfördes i samverkan med Samhällsbyggnadskontoret i Halmstad kommun, där man har inlett ett omfattande och långsiktigt stadsomvandlingsprojekt för två stadsdelar som ska utvecklas från industriområden till attraktiva bostadsområden. Studenterna fick i grupper under ett par veckors tid genomföra analyser av de nuvarande namnen i områdena, undersöka platsernas historik, jämföra med andra områden i staden och utforska både nuvarande och framtida möjliga platsidentiteter.

Resultatet visade att svaret på den inledande frågan är JA! Studenterna gav förslag på hur ett aktivt arbete med befintliga och nya namn i områdena skulle kunna bidra till att höja attraktiviteten för de boende, skapa stolthet, välkomna fler samhällsgrupper samt signalera värden som jämställdhet och mångfald. Den ekologiska hållbarheten lyftes också fram genom aktiv namngivning av cykelstråk och gångvägar samt en mängd namnförslag med kopplingar till det lokala djur- och naturlivet. Nu är förhoppningen att kommunen går vidare med studenternas goda idéer!

Emilia Aldrin

Reflektioner kring metodworkshop i Halmstad

Det blev tre intensiva och kreativa dagar under nätverksträffen i Halmstad den 27-29 mars 2019! Tre gästföreläsare hjälpte oss fördjupa våra kunskaper om specifika metoder: Charlotte Hagström (etnolog, Lunds universitet) pratade om etnografi och nätetnografi, Vaike Fors (pedagog, Högskolan i Halmstad) beskrev visuella deltagande metoder och Mikael Sandström (statsvetare, Högskolan i Halmstad) visade olika möjligheter att arbeta med kvantitativa metoder som faktoranalys och SEM. Vi fick också tillfälle att själva laborera och testa på olika verktyg samt diskutera hur vi kan tillämpa de nya perspektiven i socioonomastisk forskning. 

Det kom fram en hel del intressanta idéer för små och stora undersökningar. Flera tänkbara framtida projekt med nordiskt samarbete har också börjat utkristalliseras. Genom att diskutera den forskning som redan pågår inom nätverket blev det tydligt att det finns många gemensamma intresseområden och beröringspunkter. Vi ser och uppskattar de möjligheter till ökad sampublicering som detta medför, liksom möjligheter att involvera studenter i forskning för att synliggöra och sammankoppla forskning och utbildning. I diskussionerna betonades också att inte alla projekt måste externfinansieras utan även småskaliga samarbeten och fallstudier från olika länder är viktiga. De projekttankar som påbörjats kommer att fortsätta bearbetas under kommande workshop liksom i andra former. 

Under dagarna blev det också tydligt att nya metoder aktualiserar nya frågor som vi behöver ytterligare kunskap kring. De etiska perspektiven blir viktiga i samband med flera kvalitativa metoder som diskuterats och den europeiska lagstiftningen GDPR ställer särskilda krav på forskningen som vi behöver utreda noggrannt. Nya sätt att arbeta skapar också behov av att föra fler diskussioner kring vad socioonomastiken är och består av, vilka olika inriktningar som kanske finns och hur de förhåller sig till andra vetenskapsområden. 

Emilia Aldrin

På gång: metodworkshop i Halmstad

Nu drar det ihop sig för den andra workshoppen inom nätverket New Trends in Nordic Socio-onomastics! Den 27-29 mars 2019 samlas vi på Högskolan i Halmstad för att inspireras av nya metoder av relevans för synkrona studier. Det blir en blandning av gästföreläsningar, diskussioner och laborativt arbete. Vi kommer att beröra både kvalitativa metoder (nätetnografi och visuella deltagande metoder), kvantitativa metoder (SEM och enklare datamining) och digitala verktyg som kanske kan stötta forskningsprocessen. Vi hoppas på kreativa dagar och nya perspektiv på socioonomastikens möjligheter! Läs mer om de tre planerade nätverksträffarna här.

Reflektioner från teoriworkshoppen i Helsingfors

Det blev många spännande diskussioner under workshoppen! Att sätta socioonomastiken i centrum snarare än att fokusera på enskilda namntyper blev en positiv upplevelse, eftersom det öppnar upp inom fältet men också mot andra fält. Formatet med längre föredrag och efterföljande diskussioner både i smågrupper och gemensamt verkade fungera väl, eftersom olika personer uppmärksammade olika perspektiv som flera kunde ta del av och inspireras av.

Under workshopdagarna fick vi syn på många nya forskningsidéer, nya perspektiv på gamla problemställningar och material och möjligheter till nya forskningssamarbeten. Vi kunde konstatera att det finns en tvärvetenskaplig potential i socioonomastiken som nog är ovanlig och som måste tas tillvara genom att betona likheter och ingångar gentemot olika fält för att locka fler forskare, samtidigt som vi också behöver ta ställning till frågor om avgränsning. Det blev också tydligt att det finns en mångfald av socioonomastiska teorier och metoder och ett nyskapande som borde uppmärksammas och beskrivas tydligare, både inåt och utåt. “Inspirerande!” var ett ord som återkom i mångas reflektioner under den sista dagen. Vi konstaterade att vi har all anledning att vara stolta över att vara socioonomaster!

En mängd uppslag på forskningsidéer kom fram redan under den första workshopdagen i Helsingfors. När forskarna inledningsvis fick beskriva sina förhoppningar om kommande socioonomastiska studier som man vill engagera sig i lyftes flera viktiga frågor med koppling till samhällsutmaningar såsom globalisering och migration (med frågor kring konsekvenserna av att namn förflyttas över nations- och kulturgränser, namn och flerspråkighet i det urbana rummet, namnbruk bland minoriteter och migranter kopplat till sociala, politiska, ekonomiska processer och hur det påverkar platser, identiteter, individer), förändrade gränser mellan privat-offentligt (som synliggörs i namnbruk i det offentliga rummet men också i virtuella rum), nya familjemönster (som förhandlas genom namnbruk) och kommersialisering (namnens kommersiella värde och betydelse i olika sammanhang som näringsliv, offentlig sektor och turism).

Deltagarna delade också med sig av en mängd andra intressanta pågående och planerade studier kring bland annat namnspridning och innovationsteori, mönsterpåverkan, hur hierarkier påverkar namnbruk, namn i förhållande till andra språkliga referenser, kognitiva perspektiv på hur människor avkodar och förstår namn i landskapet, diakrona perspektiv på språkliga landskap, namnplanering, namn som narrativ samt hur studier av namn och samhälle i historisk miljö kan lära oss något om samtiden.

Under den sista workshopdagen diskuterade vi nätverkets framtid. Deltagarna betonade vikten av att utveckla socioonomastiken som disciplin och samarbeta tvärvetenskapligt med andra fält för att det ska bli riktigt intressant. Förutom andra delar av språkvetenskapen blir det viktigt att skapa dialog med etnologer, antropologer, sociologer, humangeografer med flera. Den som söker på “socioonomastik” på nätet finner väldigt få träffar, så vi behöver arbeta för att tydliggöra området både för oss själva, gentemot andra inom vårt fält och gentemot andra fält.

Vi diskuterade också behovet av att få upp socioonomastiken på den internationella dagordningen och att en internationell tidskrift som är genuint tvärvetenskaplig och “cutting edge” kunde vara en spännande möjlighet för detta. Vi beslutade oss för att identifiera de praktiska stegen för att få en tidskrift på plats och att återkomma till detta vid nästa workshop i Halmstad 2019. En annan idé som lyftes upp var att om några år kanske kunna arrangera “The first international congress of socioonomastics”. I väntan på dessa planer ska hemsidan fungera som vår primära kommunikationsplattform.