Äntligen är NoSo här!

Ni har väl inte missat att första numret av NoSo – Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics har kommit? Vilken känsla att hålla det tryckta numret i sin hand efter alla förberedelser och väntan! För den som hellre läser på skärm finns NoSo också Open Acess Online. Äntligen har vi nu en gemensam publiceringskanal för alla socioonomaster och en plattform för tvärvetenskapliga diskussioner om namns betydelse i samhället och i den mänskliga interaktionen – liksom hur vi som forskare bäst studerar dessa spännande frågor. I det första numret (NoSo 1-2021) har medlemmar ur tidskriftens internationella råd bidragit med artiklar utifrån sina respektive forskningsområden. Resultatet blev en myllrande mångfald av perspektiv och metoder!

  • I artikeln Places of power: naming of affective places utforskar Terhi Ainiala och Pia Olsson hur platser och platsers namn kan ge en känsla av ”empowerment”.
  • I Referring to women using feminine and neuter gender: Sociopragmatic gender assignment in German dialects (av Simone Busley och Damaris Nübling) får läsaren bekanta sig med det tyska bruket att i vissa situationer ange förnamn i bestämd form – och den spännande upptäckten att valet mellan feminin respektive neutral bestämning (die Anna eller das Anna) styrs av olika sociala och pragmatiska faktorer.
  • I artikeln The (im)morality of disease names: COVID-19 diskuterar Elwys de Stefani den aktuella frågan om hur sjukdomar bör namnges – och beskriver hur användning av inofficiella namnvarianter kan riskera bidra till stigmatisering och politisering.
  • I Socio(historical) onomastics through the language-philosophical lense, with reference to early New England titles of civility förmedlar Adrian Pablé en teoretisk semiologisk genomgång och kritisk reflektion över den historiska socioonomastikens möjligheter och begränsningar.
  • I Signals of onomastic capital: From transhistorical roots to the contemporary globalized trend of sponsored names analyserar Guy Puzey, Jani Vuolteenaho och Matthias Wolny den idag alltmer utbredda kommodifieringen av sponsrade platsnamn och undersöker hur namn kan fungera som onomastiskt kapital.
  • I en Concluding commentary: the social and political life of names and naming för Reuben Rose Redwood avslutningsvis en kritisk och konstruktiv diskussion om socioonomastikens möjligheter som också innehåller intressanta resonemang kring volymens bidrag. 

Så gå in och läs det spännande första numret, inspireras av de många perspektiven och bidra till fortsatta diskussioner och analyser genom att sända in egna bidrag efterhand! 

P.S. NoSo 1-2021 har redan ca 400 nedladdningar!

Emilia Aldrin

Vem får synas i skolans läromedel? Namngivning som spegling av samhället

I ett pågående forskningsprojekt undersöker jag hur namnbruk, språkbruk och bildbruk i läromedel bidrar till att spegla samhället och förändringar i samhället över tid. Man skulle kunna fråga sig hur viktigt ett litet namn är – sett i relation till den rika informationsmängd som finns i ett läromedel. Men faktum är, att även om egennamn utgör detaljer i språket så kan de få stor betydelse för helheten i en text. Namn väcker associationer, känslor och är kopplade till personliga, sociala och kulturella identiteter. Genom namngivning blir referenterna därför mer synliga och levande. Läsaren uppmanas också att skapa en relation till dem, eftersom kännedom om någons namn ofta är första steget i vardaglig interaktion. Användning av bilder är ett annat sätt att levandegöra texter och engagera läsaren, men namngivning har ytterligare effekter. Namngivning bidrar också till att framställa referenter som individer snarare än grupper och signalerar att referenterna är så pass viktiga att man bör känna till deras namn. Det spelar alltså roll om samhällskunskapens skildring av människor och miljöer i olika länder omtalas med namn eller inte. Och på samma sätt spelar det roll om personerna i matematikböckernas påhittade räkneuppgifter bär namn. Dessutom spelar det roll vilka slags namn som lyfts fram. Det påverkar nämligen synliggörandet av olika delar av samhället och vilka betydelser som kommer att knytas till dessa.

Därför kan namnbruket i en text säga en hel del om vilken syn på samhället man vill förmedla, i ett visst sammanhang och vid en viss tidpunkt. Läromedel är dessutom auktoritativa texter som gör anspråk på en normativ och neutral informationsförmedling, vilket gör just deras val än viktigare för läsaren. I det pågående forskningsprojektet studerar jag personnamn och ortnamn i svenska läromedel riktade till 10-åringar från 1920-tal till 2010-tal (i ämnena svenska, matematik och samhällskunskap). Några första delresultat är precis under utgivning i artikeln ”Representing Sweden: A diachronic study of names and illustrations in Swedish textbooks from the 20th and 21st centuries” i tidskriften Beiträge zur Namenforschung (snart tillgänglig här). Där analyseras bruket av personnamn och bilder i ett urval läromedel i samhällskunskap. Fokus ligger på hur namnbruket bidrar till att skapa förändrade bilder av genus och mångfald i Sverige. De resultat som framträder visar hur läromedelstexterna över tid växlar från en mansdominerad och kulturellt homogen bild till en mer jämställd och mångkulturell bild av det svenska samhället. Samtidigt kvarstår viktiga brister i synliggörandet av specifika grupper som skapar fortsatt skeva maktrelationer.

Men hur skulle då en idealisk spegling av samhället kunna uttryckas genom namnbruket i ett läromedel? Handlar det om att använda namn som kommer så nära som möjligt den faktiska kvantitativa fördelningen mellan olika grupper och platser i samhället? Nej, troligen inte. För det första eftersom samhällen ständigt förändras medan läromedel måste ha en viss varaktighet. För det andra eftersom det tillgängliga utrymmet trots allt är begränsat och inte kan rymma ”allt och alla”. Däremot kan namnbruket bidra till att skapa intryck av en mångfald som indikerar att det finns utrymme för ytterligare grupper, platser och identiteter. Genom att betona mångfald skapas också möjlighet till att inta olika perspektiv och kritiskt diskutera och problematisera själva texten och dess framställning i undervisningen. Det idealiska läromedlet skulle därför kunna sägas vara ett som synliggör, levandegör, individualiserar och understryker betydelsen av en mångfald referenter och knyter dessa till en mångfald av betydelser. Huruvida ett sådant läromedel finns i verkligheten får det fortsatta arbetet inom projektet utvisa…

Emilia Aldrin

New scientific journal for socio-onomastic research

A new scientific journal has been founded by members of the research network New trends in Nordic Socio-onomastics:

Nordisk tidskrift för socioonomastik / Nordic Journal of Socio-Onomastics!

The first volume of the journal, which is published by The Royal Gustavus Adolphus Academy in Sweden, will be available in spring 2021 and possible to access online via the journal website. The first volume open for submission is planned for spring 2022.

The Nordic Journal of Socio-Onomastics will publish peer-reviewed scientific articles that discuss the role of proper names in society and social interaction. The journal is interdisciplinary and welcome articles from any discipline. This allows authors to use a wide range of theories, methods and perspectives to analyse names as well as to combine different types of data. Purely theoretical contributions are also welcome. The analyses may consider any kind of proper names, and although the journal focuses on Nordic perspectives, articles of Scandinavian or international interest from all over the world are welcome. The journal has an international and multidisciplinary advisory board, with members from different disciplines and different parts of the world.

Articles can be written in English or any of the Scandinavian Languages (Danish, Norwegian, Swedish). All articles are published with an English abstract. If you are interested in submitting, please note the instructions on the journal website.

Emilia Aldrin

New Trends in Nordic Socio-onomastics: network results

How it started…

The research network New Trends in Nordic Socio-onomastics started as a NOS-HS funded workshop program during 2018 and 2019. We wanted to stimulate innovative research development within the socio-onomastic field by enabling Nordic researchers to come together, participate in discussions, explore new theoretical and methodological tools and identify new problem areas suitable for future joint Nordic projects. A workshop series was organized, that focused on a) new theoretical perspectives relevant for socio-onomastic studies, b) new methodolgical tools suitable for contemporary synchronic onomastic studies and c) new methodological tools suitable for historical and diachronic onomastic studies.

Why socio-onomastics?

Despite the multifaceted research in socio-onomastics thus far, many important areas had hardly been touched upon when the NOS-HS funded workshop program began in 2018 and 2019. During the workshops, we examined how the analysis of names in the present and in historical time can provide important perspectives on structural problems, challenges and cultural developments such as globalization, migration, cultural diversity, urbanization, different groups’ inclusion or exclusion in society, majorities vs. minorities, and digitalization. We found that, by combining historical and contemporary materials, we can understand contemporary issues in a larger perspective, allow for a more problematized understanding of the phenomenon by diachronic perspectives, gain new insights to which name pattern that has historically led to which consequences – and thereby perceive a better understanding of the present.

What was achieved?

The aim was to establish a research network and identify themes suitable for common Nordic research applications – and we did! A total of 22 researchers – from Denmark, Finland, Norway and Sweden – participated in the network activities and showed great enthusiasm in the project. As a result of the workshops, six promising research themes were identified: Trends in Personal NamesWhat is a Name?Minority and Multi­lingualismName and NationalismDigital landscapes in the Nordic Countries and Names in writing. These will be further explored in a near future. We also identified the need for a socio-onomastic scientific journal, which we were able to create through the transformation of the current Studia Anthroponymica Scandinavica into the new Nordic Journal of Socio-Onomastics / Tidskrift för nordisk socio-onomastik (more information about the new journal is soon available at: http://gustavadolfsakademien.se). Our many discussions within the network were documented through Flinga-files as well as through blog posts on the website. Last but not least, this website was created as a centre for the network communication and will continue to show the activities within the network.

Emilia Aldrin, Terhi Ainiala, Birgit Eggert

(Graphics by Bo Nissen Knudsen)

Språktoberfest i Halmstad

Häromdagen genomfördes en Språktoberfest på Högskolan i Halmstad – en kompetensutvecklingsdag för lärare i svenska och svenska som andraspråk. Evenemanget ägde rum den 29 oktober 2019 och lockade ett hundratal besökare från regionen. Årets tema var ”Svenskan i en mångspråkig kontext” och ett par av föredragen berörde socioonomastik. Professor Staffan Nyström från Uppsala universitet talade om valet av exonymer, såsom Peking-Beijing och Burma-Myanmar. Åhörarna fick veta vilka aktörer i Sverige och FN som försöker reglera detta namnbruk och hur de (språk)politiska argumenten kan se ut. Docent Johan Järlehed från Göteborgs universitet talade om lingvistiska landskap, segregation och gentrifiering i Göteborg. Utifrån exempel som Nya Hovås diskuterades hur bland annat namngivning av områden kan bidra till kommersialisering av platser och skapandet av sociala gränser i staden. Båda föredragen gav upphov till intressanta frågor och diskussion bland besökarna.

Studenter utforskar namnens betydelse för social och ekologisk hållbarhet

Kan namnbruk bidra till social och ekologisk hållbarhet?

Denna fråga fick studenter fördjupa sig i under en kurs om “Namn i språk och samhälle” vid Högskolan i Halmstad våren 2019. Arbetet genomfördes i samverkan med Samhällsbyggnadskontoret i Halmstad kommun, där man har inlett ett omfattande och långsiktigt stadsomvandlingsprojekt för två stadsdelar som ska utvecklas från industriområden till attraktiva bostadsområden. Studenterna fick i grupper under ett par veckors tid genomföra analyser av de nuvarande namnen i områdena, undersöka platsernas historik, jämföra med andra områden i staden och utforska både nuvarande och framtida möjliga platsidentiteter.

Resultatet visade att svaret på den inledande frågan är JA! Studenterna gav förslag på hur ett aktivt arbete med befintliga och nya namn i områdena skulle kunna bidra till att höja attraktiviteten för de boende, skapa stolthet, välkomna fler samhällsgrupper samt signalera värden som jämställdhet och mångfald. Den ekologiska hållbarheten lyftes också fram genom aktiv namngivning av cykelstråk och gångvägar samt en mängd namnförslag med kopplingar till det lokala djur- och naturlivet. Nu är förhoppningen att kommunen går vidare med studenternas goda idéer!

Emilia Aldrin

Reflektioner kring metodworkshop i Halmstad

Det blev tre intensiva och kreativa dagar under nätverksträffen i Halmstad den 27-29 mars 2019! Tre gästföreläsare hjälpte oss fördjupa våra kunskaper om specifika metoder: Charlotte Hagström (etnolog, Lunds universitet) pratade om etnografi och nätetnografi, Vaike Fors (pedagog, Högskolan i Halmstad) beskrev visuella deltagande metoder och Mikael Sandström (statsvetare, Högskolan i Halmstad) visade olika möjligheter att arbeta med kvantitativa metoder som faktoranalys och SEM. Vi fick också tillfälle att själva laborera och testa på olika verktyg samt diskutera hur vi kan tillämpa de nya perspektiven i socioonomastisk forskning. 

Det kom fram en hel del intressanta idéer för små och stora undersökningar. Flera tänkbara framtida projekt med nordiskt samarbete har också börjat utkristalliseras. Genom att diskutera den forskning som redan pågår inom nätverket blev det tydligt att det finns många gemensamma intresseområden och beröringspunkter. Vi ser och uppskattar de möjligheter till ökad sampublicering som detta medför, liksom möjligheter att involvera studenter i forskning för att synliggöra och sammankoppla forskning och utbildning. I diskussionerna betonades också att inte alla projekt måste externfinansieras utan även småskaliga samarbeten och fallstudier från olika länder är viktiga. De projekttankar som påbörjats kommer att fortsätta bearbetas under kommande workshop liksom i andra former. 

Under dagarna blev det också tydligt att nya metoder aktualiserar nya frågor som vi behöver ytterligare kunskap kring. De etiska perspektiven blir viktiga i samband med flera kvalitativa metoder som diskuterats och den europeiska lagstiftningen GDPR ställer särskilda krav på forskningen som vi behöver utreda noggrannt. Nya sätt att arbeta skapar också behov av att föra fler diskussioner kring vad socioonomastiken är och består av, vilka olika inriktningar som kanske finns och hur de förhåller sig till andra vetenskapsområden. 

Emilia Aldrin

På gång: metodworkshop i Halmstad

Nu drar det ihop sig för den andra workshoppen inom nätverket New Trends in Nordic Socio-onomastics! Den 27-29 mars 2019 samlas vi på Högskolan i Halmstad för att inspireras av nya metoder av relevans för synkrona studier. Det blir en blandning av gästföreläsningar, diskussioner och laborativt arbete. Vi kommer att beröra både kvalitativa metoder (nätetnografi och visuella deltagande metoder), kvantitativa metoder (SEM och enklare datamining) och digitala verktyg som kanske kan stötta forskningsprocessen. Vi hoppas på kreativa dagar och nya perspektiv på socioonomastikens möjligheter! Läs mer om de tre planerade nätverksträffarna här.

Reflektioner från teoriworkshoppen i Helsingfors

Det blev många spännande diskussioner under workshoppen! Att sätta socioonomastiken i centrum snarare än att fokusera på enskilda namntyper blev en positiv upplevelse, eftersom det öppnar upp inom fältet men också mot andra fält. Formatet med längre föredrag och efterföljande diskussioner både i smågrupper och gemensamt verkade fungera väl, eftersom olika personer uppmärksammade olika perspektiv som flera kunde ta del av och inspireras av.

Under workshopdagarna fick vi syn på många nya forskningsidéer, nya perspektiv på gamla problemställningar och material och möjligheter till nya forskningssamarbeten. Vi kunde konstatera att det finns en tvärvetenskaplig potential i socioonomastiken som nog är ovanlig och som måste tas tillvara genom att betona likheter och ingångar gentemot olika fält för att locka fler forskare, samtidigt som vi också behöver ta ställning till frågor om avgränsning. Det blev också tydligt att det finns en mångfald av socioonomastiska teorier och metoder och ett nyskapande som borde uppmärksammas och beskrivas tydligare, både inåt och utåt. “Inspirerande!” var ett ord som återkom i mångas reflektioner under den sista dagen. Vi konstaterade att vi har all anledning att vara stolta över att vara socioonomaster!

En mängd uppslag på forskningsidéer kom fram redan under den första workshopdagen i Helsingfors. När forskarna inledningsvis fick beskriva sina förhoppningar om kommande socioonomastiska studier som man vill engagera sig i lyftes flera viktiga frågor med koppling till samhällsutmaningar såsom globalisering och migration (med frågor kring konsekvenserna av att namn förflyttas över nations- och kulturgränser, namn och flerspråkighet i det urbana rummet, namnbruk bland minoriteter och migranter kopplat till sociala, politiska, ekonomiska processer och hur det påverkar platser, identiteter, individer), förändrade gränser mellan privat-offentligt (som synliggörs i namnbruk i det offentliga rummet men också i virtuella rum), nya familjemönster (som förhandlas genom namnbruk) och kommersialisering (namnens kommersiella värde och betydelse i olika sammanhang som näringsliv, offentlig sektor och turism).

Deltagarna delade också med sig av en mängd andra intressanta pågående och planerade studier kring bland annat namnspridning och innovationsteori, mönsterpåverkan, hur hierarkier påverkar namnbruk, namn i förhållande till andra språkliga referenser, kognitiva perspektiv på hur människor avkodar och förstår namn i landskapet, diakrona perspektiv på språkliga landskap, namnplanering, namn som narrativ samt hur studier av namn och samhälle i historisk miljö kan lära oss något om samtiden.

Under den sista workshopdagen diskuterade vi nätverkets framtid. Deltagarna betonade vikten av att utveckla socioonomastiken som disciplin och samarbeta tvärvetenskapligt med andra fält för att det ska bli riktigt intressant. Förutom andra delar av språkvetenskapen blir det viktigt att skapa dialog med etnologer, antropologer, sociologer, humangeografer med flera. Den som söker på “socioonomastik” på nätet finner väldigt få träffar, så vi behöver arbeta för att tydliggöra området både för oss själva, gentemot andra inom vårt fält och gentemot andra fält.

Vi diskuterade också behovet av att få upp socioonomastiken på den internationella dagordningen och att en internationell tidskrift som är genuint tvärvetenskaplig och “cutting edge” kunde vara en spännande möjlighet för detta. Vi beslutade oss för att identifiera de praktiska stegen för att få en tidskrift på plats och att återkomma till detta vid nästa workshop i Halmstad 2019. En annan idé som lyftes upp var att om några år kanske kunna arrangera “The first international congress of socioonomastics”. I väntan på dessa planer ska hemsidan fungera som vår primära kommunikationsplattform.